Biologi på Åvestadalskolan

Arbetsområdenas innehåll i ämnet biologi

Skolår 7:
­CELLEN – Vad är liv?, artbegreppet, mikroskopet, växt- och djurcellen, bakterier, virus och urdjur.
­VÄXTEN – Växtens delar, byggnad och funktion, fotosyntes, skillnad mellan frö och sporväxter, befruktning och pollinering.
­EKOLOGI – Ekosystem och biotoper, näringskedjor och olika kretslopp i naturen, hur växter och djur anpassar sig till sin omgivning.
 
Skolår 8:
­ANDNING OCH MATSPJÄLKNING – matspjälkningsorganen och deras uppgifter, enzymer, näringsämnenas uppgift i kroppen, andningsorganen och deras uppgifter, gasutbytet, stämbanden och sjukdomar i andning och matspjälkningsapparaten.
­SEXUALKUNSKAP – fortplantningsorganens anatomi, puberteten, preventivmedel, graviditeten, sexuellt överförbara sjukdomar (STD), aborter, sexuell identitet, värderingar kring ex. pornografi, homosexualitet.
­HJÄRTA OCH BLODOMLOPP – hjärtat och blodomloppets delar och funktion, blod, immunförsvaret, njurar och levern, hjärt- och kärlsjukdomar.
 
Skolår 9:
­NERVSYSTEMET – Hjärnans olika delar och funktioner, nervcellen, reflexer, hormoner, sinnesorganen, alkohols påverkan på hjärnan, hjärnans utveckling
­GENETIK – DNA, kromosomer, mutationer, arvsgång, celldelning, genteknik, växt och djurförädling, kloning och stamceller.
­EVOLUTION – Jordens växt och djurlivet utveckling från det att jorden skapades tills idag, (enligt Big Bang teorin)



Arbetssätt och redovisningsformer:
Arbetssätten varieras med teori, egna/grupp arbeten samt laborationer, studiebesök och temaveckor.
Redovisningsformer: Prov, läxförhör, muntliga redovisningar, inlämningsuppgifter.


Bedömningskriterier

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret.
 
Eleven skall:  
beträffande natur och människa
– ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer,
– ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden,
– kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem,
– ha kännedom om hur celler är byggda och hur de fungerar,
– ha kännedom om det genetiska arvet,
– känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald,
– ha kunskap om vad befruktning innebär,
– ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta,
– ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans,
– ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan,
 
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar samt ha insikt i deras utformning,
– kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
 
beträffande kunskapens användning
– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik,
– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i biologi har bidragit till förbättringen av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats,
– kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer,
– kunna föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor.
 

Författare
Mikael Isacsson
Granskad den 19 november 2009

Ansvarig nämnd/styrelse