Universitet och högskola

För att antas till en högskoleutbildning måste man uppfylla vissa behörighetskrav: Grundläggande och särskild behörighet. Om detta kan man läsa i det informationsmaterial som högskolorna skickar ut eller på hemsidan www.studera.nu som tar upp allt som har med högskoleutbildning att göra.

Urval

Om det finns fler sökande än det platser till en viss utbildning måste ett urval göras. Urvalsgrunderna är betyg och resultat på högskoleprov. Vissa utbildningar har andra urvalskriterier. Om du vill räkna ut din urvalspoäng kan du gå in på Verkets för högskoleservice hemsida www.vhs.se. Där kan du också hitta de poäng som gällt tidigare år för att bli antagen: (antagningsstatistik).
Från och med antagningen till hösten 2010 kan man få meritpoäng för visa gymnasiekurser, om dertt kan du läsa på högskoleverket 

Ansökan

I de flesta fall är sista ansökningsdag den 15 april till utbildningar som börjar på hösten och 15 oktober till utbildningar som startar på våren. Till vissa utbildningar kan ansökningstiden ligga tidigare. Kontrollera hur det är med den utbildning du tänkt söka. Ansökan sker på webben genom www.studera.nu. 

Hur får jag pengar?

När du studerar vid högskola har du alltid rätt till studiemedel. Belopp år 2009:
2684 kronor som bidrag och lån 5136 kronor per månad.
Mer om detta finns att läsa på www.csn.se.

Komvux

Vid komvux finns det möjlighet att läsa samma kurser som finns i gymnasiet. Utbudet beror dock mycket på kommunens storlek. I vissa kommuner är det endast möjligt att läsa de vanligaste kurserna. För att få reda på vilka kurser som ges är det lämpligt att kontakta det Komvux som finns på orten. När man studerar på Komvux får man studiehjälp om man är 16-20 år. Efter 20 år kan man söka studiemedel, 2684 kronor i bidrag och 5136 kronor i lån.

Yrkeshögskolan

Inom yrkeshögskolan finns KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning), lärlingsutbildning och påbyggnadsutbildningar. Den ger yrkesskoleexamen. Mer om detta kan man läsa på www.yrkeshogskolan.se.

Folkhögskolan

Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sitt utbud av kurser. De är inte bundna av regler från centralt håll och anordnar kurser inom många områden av olika längd. Från några veckor till tre år. Det finns allmänna kurser för de som vill komplettera gymnasiet, de kan ha en särskild profil där man får välja inriktning, färg och form, idrott, musik och så vidare. Folkhögskolorna har också ett rikt utbud av kurser inom musik, mediekunskap, konsthantverk, data och IT etcetera. Det finns cirka 150 folkhögskolor i landet . De flesta drivs av folkrörelser. Om du går in på sidan www.fin.fhsk.se kan du läsa om de olika folkhögskolornas utbud.

Annan utbildning

Som exempel kan nämnas:
Polishögskolan - www.police.se
Försvaret- www.mil.se
Flygledare - www.bliflygledare.nu

Fristående skolor

De fristående skolorna drivs privat, men är godkända av Skolverket. De är också avgiftsbelagda, men måste betala en summa pengar för att få gå där. Flertalet av skolorna är specialiserade inom något område. Det kan vara ekonomi, teknik,dans, hantverk, friskvård med mera. Exempel på skolor är Beckmans school of design, Hantverkcentrum, Kulturama, RMI-Berghs och International Business School. Totalt finns det ett hundratal. Om du går in på www.ams.se, under avsnittet utbildning kan du läsa mer om vilka som finns.

Studera utomlands

Det finns många möjligheter att studera vid högskolor i andra länder. I Europa kan svenskar läsa på samma villkor som det egna landets studenter. Utomlands måste man räkna med att betala för en högskoleplats. Det är dock något billigare i EU-länder än i USA och Australien.

Om du har tankar på att studera utomlands får du räkna med att det tar ganska lång tid från tanke tills man är på plats. Minst ett år får du räkna med. För närvarande finns det ingen enskild person eller organisation som sitter inne med all information man behöver. Du får räkna med att behöva vända dig till flera olika ställen för att ta reda på det du behöver veta.

Tänk efter vilket land du vill studera i. Om du tänkt finansiera dina studier dina studier med studiemedel måste du välja en kurs som varar minst fyra månader. Om man skall studera ett europeiskt språk måste man göra det inom Europa. Ambassader och konsulat kan svara på frågor om utbildningar i landet de företräder. Internet är naturligtvis en bra källa för att skaffa information. www.studera.nu och www.syoguiden.com är exempel på bra sidor att börja med.

Det du kan behöva veta är:
• Hur ser studiesystemet ut
• Undervisningsspråk (Krav på test)
• Behörighetskrav
• Hur anmäler man sig
• Kursavgifter
• Finns det möjlighet att få stipendier
• Tillgång på bostäder
• Hur kan utbildningen användas i Sverige.

Om man inte vill lägga ner så mycket kraft på att ta reda på en massa saker själv, kan man förlita sig på de organisationer som specialiserat sig på att arrangera studier vid utländska läroanstalter. Exempel är EF, Asse, ASPECT och  International Meetings.