Varför välja Industritekniska programmet?

En sak är säker, vill du ha jobb direkt efter gymnasiet och dessutom få en hyfsad lön, då är Industritekniska programmet på Karlfeldtsgymnasiet absolut rätt val.

Många vet inte riktigt vad man gör när man jobbar i industrin. Det finns ju en massa yrken som CNC-operatör, arborrare, fräsare – men vad gör de egentligen? Varje yrke har sina fackuttryck och vi ska försöka förklara vad de betyder. Dessutom har vi pratat med några elever som går på Industritekniska programmet för att höra efter vad de tycker.

Ut i verkligheten

På Industritekniska programmet kommer du rakt ut i verkligheten. Under 15-18 veckor utspridda över tre år utbildas du ute på verkstadsföretagen. Du får testa olika arbetsuppgifter och känna efter vad som passar dig. Industrin söker verkligen efter folk med rätt utbildning, så är du bara på hugget kan du lätt få in en fot i branschen. Utbildningen leder ofta till sommarjobb och vidare till ett fast jobb.

Datorer

Alla på Industriitekniska programmet får lära sig är att använda datorer. Nästan alla maskiner för konstruktion och styrning ute på industrier och verkstäder sker idag via datorer. Du får alltså lära dig göra program på datorn som styr vad maskinen ska utföra.
En annan sak som alla måste kunna är att läsa ritningar. Du får också lära dig att göra ritningar i olika CAD-program.

Vad kan man bli och vad gör man?

Som CNC-operatör ansvarar du en datorstyrd maskin för mekanisk bearbetning, ofta en svarv eller fräs. Oftast programmerar du maskinen själv. Du arbetar antingen ensam vid en maskin eller tillsammans med andra i en maskingrupp. Det är ett varierat jobb och en kul blandning av teori och praktik. Du lär dig något nytt varje dag! Vad CNC betyder? Det är en förkortning av Computer Numerical System. 

En svarvare jobbar antingen med traditionella maskiner och enstyckstillverkning, eller med robotstyrda svarvar. Det är bra om du är fingerfärdig och om du förstår dig på att hantera olika verktyg. Du får också gå in och reparera svarven när det behövs.

Vad gör då en fräsare? Du sköter manuella eller datorstyrda fräsmaskiner. Att fräsa innebär skärande bearbetning i metall och andra solida material. Med fräsning framställs de flesta plana ytor inom verkstadsindustrin.

En arborrare är en sorts fräsare som gör långa hål, oftast med en roterande borrstång. Här handlar det om riktigt stora maskiner, och som arborrare sköter du en sådan maskin på egen hand. Ett arborrverk kan både skötas för hand och vara datorstyrt.

Men även om många av dagens maskiner är datorstyrda, så måste du ändå förstå hur de manuella maskinerna fungerar. Det är liksom grunden att utgå ifrån.

Som svetsare fogar du samman stål och andra metaller med hjälp av olika svetsmetoder. Du arbetar med tillverkning, montering eller reparation av metallprodukter eller stålkonstruktioner. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilka material du ska svetsa i.
Svetsning utförs exempelvis inom bilindustrin, vid broanläggningar, husbyggen och installation av rörsystem inom processindustrin.
Att svetsa är lite klurigt, du måste kunna göra två moment samtidigt och kräver god finmotorik. Det krävs massor av övning, men när det väl sitter är det kul och utmanande jobb. Idag är det brist på plåtslagare på arbetsmarknaden.

Som plåtslagare utgår du alltid från en ritning eller egna måttagningar när du ska tillverka plåtdetaljer. Jobbet är självständigt, du ska ha ett gott handlag och sinne för form.
Till din hjälp använder du plåtsax, kantbock- och rundbocksmaskiner för att forma plåtarna.

Som maskinmontör monterar du maskiner och maskinanläggningar och sätter samman detaljer till olika enheter och produkter, exempelvis verktygsmaskiner, förpackningsmaskiner, pappersmaskiner eller andra produktionslinor.
Du monterar genom att skruva, svetsa eller nita ihop delarna, koppla samman ledningar med mera. I arbetet ingår också olika prov och kontroller både vid detaljmontering och slutmontering.

Reparatörer finns också inom verkstadsindustrin. Maskinreparatören är viktig för att produktionen ska flyta med så få stopp som möjligt. Det är maskinreparatören som reparerar maskiner som gått sönder och sköter det förebyggande underhållet.
I arbetet används ofta dator, men även olika handverktyg, vissa maskiner och svetsutrustning. Ofta används också lyftanordningar och truckar, men det ställs inte samma krav på muskelstyrka på maskinreparatören som förr. Somliga verkstäder har egna reparatörer andra anlitar särskilda firmor som enbart sysslar med att reparera andra företags maskiner. Väljer du ett sådant jobb får du se många olika arbetsplatser inifrån.

 

På företaget FEAL i Horndal

Amelia på FEAL.

Amelia Thunström går omkring på Feal i en blå overall. På ryggen står det ”Karlfeldtsgymnasiet” med vita bokstäver. Feal är en av världens största tillverkare av handikappramper och fabriken ligger i Horndal. Ett tjugotal personer jobbar här, både män och kvinnor.

Amelia arbetar.
Amelia har fått prova på att montera och vill gärna testa hur det är att svetsa i aluminium. Hennes pappa är montör på Feal.
”Det känns bra att vara här och hittills har allt gått bra”, säger Amelia. ”Jag får prova på nya saker hela tiden och lär mig något nytt varje dag.” Hon är enda tjejen i klassen, men det har hon inga problem med. ”Jag är van att umgås med killar, det är lugnt att vara ensam tjej i klassen.”
Som hon känner nu vill hon helst bli montör eller reparatör och hoppas förstås på sommarjobb på företaget. Nu när hon har skaffat sig lite verkstadsindustrivana har hon säkert lättare att nå dit.

På företaget Avesta Verkstäder AB

Magnus arbetar.

På företaget Avesta Verkstäder AB i Skogsbo levererar man svarvade, frästa detaljer i hårda och härdade material. De har för närvarande 13 CNC-maskiner. Här är snyggt och ljudisolerat, en riktigt fin arbetsmiljö. Framför en fräs hittar vi Magnus Granlund. Han går i samma klass som Amelia, andra året på Industriprogrammet. Han har en likadan overall och ser väldigt nöjd ut där han står och jobbar koncentrerat vid fräsen. ”Här skulle jag gärna fortsätta att arbeta efter skolan”, säger han och påpekar att det är suveränt att vara ute två dar i veckan på APU- arbetsplatsförlagd utbildning. ”Jag har hamnat precis rätt.”

Författare
Agneta Barle
Granskad den 05 november 2010

E-tjänster

(Kräver inloggning)

Frånvaroanmälan (Dexter)
E-post
Personec

Karlfeldtportalen

Länk till extern
inloggningssida