Radon i bostäder

Näst efter tobaksrökning är radon i bostadsluft den vanligaste orsaken till lungcancer och förorsakar årligen cirka 500 dödsfall i Sverige.

I Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner har radonmätningar gjorts sedan början av 80-talet.

Har du inte gjort radonmätning tidigare bör du beställa en mätning så att du med god marginal uppfyller miljömålet att radonhalten i bostaden understiger 200 Bq per kubikmeter till år 2020.

Har du mätt radon tidigare än 1994 bör du utföra en ny radonmätning då metodbeskrivningen för mätningar har förändrats sedan dess. En ny mätning bör även göras om du ändrat uppvärmning eller ventilation.

Avseende flerbostadshus (hyresrätt eller bostadsrätt) bör kontrolleras om eventuella tidigare mätningar uppfyller metodbeskrivningen för flerbostadshus utifrån urvalet av lägenheter i bostadsbeståndet som ska mätas, Sedan 2005 gäller att var femte lägenhet per våningsplan ska mätas om det finns källare under första våningsplanet. Ny mätning bör även göras om uppvärmning eller ventilation förändrats.  

Radonkällor

Byggnadsmaterial.

Blåbetong det vill säga alunskifferbaserad gasbetong (uranhaltig) användes från 1920-talet fram till 1978. Tillverkning av detta byggnadsmaterial förbjöds 1975.

 

Mark.
Grusåsar innehåller stora luftvolymer som ofta orsakar radonproblem. Likaså innehåller fyllnadsmassor mycket luft. Fyllnadsmassor från vissa gruvor medför högre radonrisk än annat fyllnadsmaterial.

Berggrunden i sig har olika hög radonaktivitet. I Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner är det uranrika graniter och pegmatiter som i första hand kan orsaka förhöjda radongashalter.

Avesta kommun

De två stora  grusåsarna Badelundaåsen och Möklintaåsen utgör dominerande högriskområden med bebyggelse. Dessutom finns ett mindre lokalt högriskområde vid Östanfors.   

En markkartering av risken för radon från marken utfördes 1989, där indelning sker i tre områden - lågrisk - normalrisk - och högriskmark, se Avesta kommuns radonriskkarta. Den indelningen är också grund för de krav som ställs ur markradonsynpunkt vid byggnation.

Fagersta

Berggrunden inom stora delar av kommunen har förhöjda till höga uranhalter och utgör högriskområde liksom Färnaåsen. En markkartering av risken för radon från marken utfördes i slutet av 1980-talet. En kompletterande markradonundersökning av sydvästra delen av kommunen 2008 visar att förhöjda och höga uranhalter förekommer inom stora delar av det undersökta området. Dessa delar är bedömda som högriskområden. Här kan du se Fagersta kommuns radonriskkarta.

Norberg

Största delen av kommunen består av mark med normal eller låg risk för markradon. Vissa lokala högriskområden finns i kommunens nordöstra del. En markkartering av risken för radon från marken utfördes i slutet av 1980-talet.  

Norberg kommuns radonriskkarta (om du klickar på den får du upp en större karta i pdf-format):

Radon i vatten

Vatten från bergborrade brunnar eller från kallkällor innehåller radon. Halterna kan vara särskilt höga om vattnet kommer från uranrika bergarter. Även i områden med låga halter av uran i berggrunden finns brunnar med höga radonhalter eftersom det kan finnas uranförande sprickor i berget som för vatten till borrhålet. Normalt ligger radonhalten på mellan 30 och 400 bequerel/liter. Cirka 4 % av alla bergborrade brunnar beräknas ha en radonhalt över 1000 bequerel/liter som är gränsen för när vattnet anses otjänligt. Höga radonhalter är relativt vanligt i Fagersta kommun och förekommer även på vissa platser i Norbergs kommun.

När vattnet används i hushållet avgår nästan allt radon från vattnet och blandar sig med inomhusluften. Detta innebär att hög radonhalt i vattnet kan medföra hög radonhalt i inomhusluften. Man brukar räkna med att en radonhalt i vattnet på 1000 Bq per liter kan ge ett bidrag till radon i inomhusluften om cirka 100 Bq per kubikmeter. Socialstyrelsen rekommenderar att åtgärder mot radon i vattnet ska vidtas om halten överstiger 1000 Bq/liter.

Vattenprov med avseende på radon bör ske vid enskilda bergborrade brunnar. Här hittar du information om vattenprovtagning i enskilda brunnar. 

Miljökvalitetsmål för radon

I maj 2002 fastställde riksdagen miljökvalitetsmål för radon som säger att radonhalten i alla skolor och förskolor ska vara lägre än 200 bequerel/kubikmeter år 2010 samt att radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 bequerel/kubikmeter år 2020.

Flerfamiljshus

Fastighetsägaren ansvarar för att mätning sker i minst 20 procent av lägenheterna per bostadsplan i enlighet med metodbeskrivningen från Strålsäkerhetsmyndigheten från 2005.

Energideklaration ska vara utförd till årskiftet 2008/2009. Sammanfattning av energideklarationen ska vara tillgänglig för alla. I energideklarationen framgår om det har genomförts någon ventilationskontroll och om radonhalten i huset har uppmätts (tidpunkt, mätresultat).

För att sammanställa mätuppgifter om radonmätningar i flerbostadsfastigheter har miljöenheten under januari 2011 skickat ut en särskild redovisningsblankett till fastighetsägare. Denna blankett underlättar det administrativa arbetet med att bedöma resultatet i förhållande till antalet mätta lägenheter per huskropp. Du kan hitta denna blankett kallad "redovisningsblankett radon i flerbostadshus" i blankettarkivet. 

Att mäta radon

Vid permanentboende utförs långtidsmätning med spårfilm. Mättiden ska vara minst två månader och utföras under eldningssäsongen (1 oktober-1 maj). Det är den enda mätning som är juridiskt giltig. Kostnaden för en mätning är cirka 250 - 300 kronor. 

Rådgivande korttidsmätning kan vara aktuellt för att söka efter orsaken till förhöjda radonhalter vid ägarbyte. I första hand bör dock långtidsmätning ske.

Gammastrålningsmätning utförs för att kontrollera förekomsten av blåbetong i byggnadsmaterialet, till exempel vid ägarbyte.

Gränsvärden (avser årsmedelvärden)

Årsmedelvärden som är lika med, eller över, 200 bequerel/kubikmeter i befintlig bebyggelse bedöms som olägenhet för människors hälsa och skall åtgärdas. 200 bequerel/kubikmeter gäller även i byggnad för vilken bygglov har erhållits efter 1981-01-01.

Gränsvärde för otjänligt dricksvatten i enskilda brunnar är 1000 bequerel/liter.

Radonbidrag

För egnahem som bebos av fastighetsägaren vars årsmedelvärde överskrider 200 bequerel/kubikmeter finns det möjlighet att ansöka om bidrag för åtgärder som sänker radongashalten.

Observera att mätresultatet som ansökan om radonbidrag grundar sig på ej får vara äldre än fem år.

För information och blanketter se Boverket eller kontakta Miljöenheten

För mer information besök Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida

Här kan du också ladda ner information om radon, radonmätningar och bidrag för åtgärder, www.radonguiden.se.

Radonkonsulter

Se Strålsäkerhetsmyndighetens sökbara förteckning över personer som deltagit i åtgärdskurs för radon och som kan anlitas vid åtgärdande av radonproblem.