Kalderash

Čo čačipe te uzis nationalno minoriteskošiba

Te san vi tu anda le nationalno minoriteturi si tu čačipe te uzis či šib kana si tut kontakto ande barutne. Katka site zjanes save sibake čačimata si tut tai soske mangimata sai manges katar či komuna tai kaver barutne.

Ando pervo januari 2010 avilo jekh nevo zakono pa nationalno minoriteturi tai minoritetnošiba. Ande nationalno minoriteturi si e jiddisch, romani šib, samiska, finlandeziska tai meänkieli.

Sa le nationalno minoriteskosiba trubun line sama tai vazdine

O zakono phenel ke le nationaliskasiba trubun line sama tai vazdine. Kudo kai si ande nationalno minoriteti si les čačipe te sičol, zoriarel tai te uzil peski minoritetnošib.

Le barutne trubun te ašunen pe le nationalo minoriteturi tai te den rindo ka lengo trubupe.

Le barutnen si len musai te den tut informacia pa če čačimata, sa jekh anda sosko nationalno minoriteskišib des duma tai katar godi bešesa ando Svedo.

Inke mai zorale čačimata le finlandezuri, meänkieli tai samiska


Inke mai zorale čačimata si kudolen kai den duma finlandeziska, meänkieli vai samiska tai bešen ande jekh komuna kai si ”förvaltningsområde” garutnengotan. Mai tele pe kadia rig sai dikes te si či komuna ande jekh garutnengotan.

Tu kai bešes ande jekh komuna ande garutnegotan si tut čačipe te divinis le barutnentsa pe ci sib. Trubul te les atveto vi ande šib tai vi ando ramomos pe sa jekh šib.

Sai manges te den glatengo vai phurengo kher antrego vai dopaš finlandeziska, meänkieli vai samiska.

Te si ke bešes ande komunuri Kiruna, Gällivare, Arjeplog, Jokmokk, Haparanda, Pajala vai Övertorneå si tut čačipe te uzis minoritetnošiba ando kontakto la krisasa.

Tu kai bešes ande jekh komuna ande garutnegotan vi sai keres kontakto le barutnetsa tai te les kher phurengo finlandeziska, meänkieli vai samiska, te si len manuš kai zjanen e šib. Le barutne trubun te anen manušen kai den duma pe finlandeziska šib kana trubul.

Sa jekh kai bešesa trubul kana godi te sai ramos finlandeziska, meänkieli vai samiska kai le manus katar o kher le forosko, le manus katar justitsia, la suransakokher, le skattosko kher tai o manuš katar diskriminatsia.

Katka sai rodes zjutimos

Te si ke aliares ke či komuna vai kaver barutne či keren vorta o zakono sai keres kontakto ka länsstyrelsen ando Stockholmo vai ka sametinget te sai zjutin te pherdjol o zakono. O sametinget respondil pe samiska tai o länsstyrelse anda Stockholmo porončil pe kaver šiba.

E kantora pe minoriteske pušimata ka länsstyelse ando Stockholmo
Tfn 08-785 45 00

Sametinget
Tfn 08-0980-780 30

Garutnengetana pe finlandiska, meänkieli tai samiska


Katka sai dikes save komunuri si andre ande le but fialuri garutnengetana. Kaver komunuri šai roden te aven andre ande garutnengetana.

Garutnengetana pe finlandezuri

Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Gällivare, Göteborg, Hallstahammar, Haparanda, Haninge, Hofors, Huddinge, Håbo, Kalix, Kiruna, Köping, Pajala, Sigtuna, Skinnskatteberg, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Surahammar, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Västerås, Umeå, Upplands-Bro, Uppsala, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå.

Garutnengetana pe samiska

Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund.

Garutnengetana pe meänkieli

Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala och Övertorneå.
 

 

 

 

Granskad den 23 juni 2011

Ansvarig nämnd/styrelse