Valet 2010 resulterade i att Avesta kommun styrs av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Majoritetspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tillsammans beslutsmakten i kommunen. Det innebär att de tillsammans har flest mandat (röster) i kommunfullmäktige.

Bland oppositionspartierna samarbetar Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Axel Ingmars Lista. Utöver dessa partier är även Sverigedemokraterna ett oppositionsparti.

Oppositionspartierna har påverkansmakt, även om de inte har egen beslutsmakt. Genom att delta i kommunens olika möten kan de påverka genom att ge förslag och argumentera för sina förslag och synpunkter.

Kommunfullmäktige är Avesta kommuns högsta beslutande församling, och består av 41 ledamöter. På bilden ser du Kommunfullmäktige, samlat i novermber 2010 (fängst fram, längst till höger på bilden finns även två tjänstemän).

Fördelningen av platser (mandat) i Kommunfullmäktige är:

Socialdemokraterna: 18 mandat
Vänsterpartiet: 2 mandat
Miljöpartiet: 2 mandat
Nya moderaterna: 9 mandat
Centerpartiet: 3 mandat
Kristdemokraterna: 1 mandat
Axel Ingmars lista: 2 mandat
Folkpartiet liberalerna: 2 mandat
Sverigedemokraterna: 2 mandat
                           

Om hur den lokala demokratin fungerar

Avesta kommun styrs av politiker som valts direkt av de som bor i kommunen. Politikerna i kommunen kallas även förtroendevalda. Medborgarna har därför möjligheter att påverka och kontrollera hur kommunen utför sina uppdrag.

Avesta kommun styrs genom en direktvald politisk församling, som kalla kommunfullmäktige. Förutom i kommunfullmäktige finns politiska uppdrag inom kommunstyrelsen samt i olika styrelser, nämnder och utskott. Dessa grupper leds av en ordförande. 

Sveriges tre demokratiska nivåer

I Sverige finns tre demokratiskt valda nivåer. På riksnivå är det riksdag och regering, på regional nivå landsting/regioner och på den lokala nivån är det kommunen.

Staten beslutar om lagar och förordningar som styr vad landsting/regioner och kommuner ska göra.

De olika nivåernas uppgifter

Staten har delat in Sverige i län. Länet är den minsta enheten av statlig förvaltning. Länsstyrelsen sköter de statliga uppgifterna i länet som polis, körkortsregister och visst EU-stöd. På en del håll har regionala samverkansorgan fått ta över uppgifter från länsstyrelsen.

Kommunerna sköter de lokala uppgifterna, bland annat skola, omsorg om barn, äldre och funktionshindrade samt vatten och avlopp.

Landsting och regioner ansvarar för gemensamma uppgifter inom regionen, med tyngdpunkt på hälso- och sjukvård och regional utveckling.

Kommunallagen och kommunalt självstyre

Kommunallagen styr landstingens/regionernas och kommunernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre, en bärande princip i det svenska samhället.

Det innebär att landsting/regioner och kommuner har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser. De beslutar till exempel själva om hur stor skatten ska vara. Det kommunala självstyret ger mervärden i form av effektivitet, helhetssyn och närhet.

Kommunfullmäktige styr och beslutar

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun. I kommunfullmäktige sitter folkvalda politiker som väljs vart fjärde år. Alla är välkomna att lyssna på kommunfullmäktiges möten. De sänds också på lokalradion, 103,5 Mhz

Kommunfullmäktige:

Kommunstyrelsen utses av fullmäktige

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen:

• leder och samordnar allt arbete inom kommunen
• ansvarar för kommunens ekonomi.

Politikerna arbetar i olika nämnder

Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas och väljer ledamöter.

Nämnderna/styrelserna:

• ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen
• förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige
• genomför beslut som fattas i fullmäktige.

Så här ser den politiska organisationen ut i Avesta kommun:

I I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder/styrelser de vill ha ser det olika ut runt om i landet.

Det kommunala självstyret

Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste givetvis följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att:

• fatta självständiga beslut
• ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter

För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man:

• kan påverka kommunens beslut till exempel genom att lämna medborgarförslag eller rösta i folkomröstningar
• kan överklaga kommunens beslut

Kontroll och tillsyn

Staten granskar och stödjer kommunernas arbete genom att vissa statliga myndigheter också är tillsynsmyndigheter. Skolverket är till exempel en tillsynsmyndighet som har i uppgift att kontrollera att både kommunala och fristående skolor över hela landet uppfyller kraven i skollagarna och läroplanerna.

Kommunerna ansvarar själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering inom kommunen.

Varje år granskas kommunens verksamhet av revisorer.

Styrande dokument

Kommunernas organisation och styrning regleras i kommunallagen som är gemensam för kommuner och landsting. Kommunerna styrs också av speciallagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen.

Val till kommunfullmäktige

Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige vart fjärde år. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man
dels:

• ha fyllt 18 år senast på valdagen,

dels uppfylla något av villkoren att man är:

• svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen, eller har varit det tidigare
• medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
• medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år

Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag. De flesta kommunpolitikerna är fritidspolitiker. De sköter alltså sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete.

Att överklaga kommunens beslut

Det går att överklaga beslut som till exempel byggnadslov eller socialt bistånd. Detta kallas förvaltningsbesvär och det är bara den som är berörd av beslutet som kan överklaga. Hur man gör för att överklaga ska framgå av beslutet. Överklagandet måste göras inom tre veckor från det datum man fick beslutet.

Om man tycker att kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler har man som kommuninvånare rätt att överklaga beslutet till länsrätten. Detta kallas laglighetsprövning och måste ske inom tre veckor från det att beslutsprotokollet har godkänts (justerats).

Kommunalskatten är den största inkomstkällan

Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.

Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.