Revisorernas granskningar

Kommunrevisionen har till uppgift att granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Frågor och förslag

Har du frågor och/eller förslag på vad kommunrevisionen bör uppmärksamma, kan du kontakta kommunrevisionen här.

Rapporter som underlag för granskningen

Revisorerna granskar årligen all verksamhet i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Till sin hjälp har revisorerna sakkunniga som tar fram rapporter och underlag för deras ställningstaganden. De genomförda granskningsinsatserna under året ger tillsammans ett underlag för att tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelser och nämnder.

Förutom de sakkunnigas granskningsrapporter överlämnar revisorerna skrivelser med anledning av rapporterna, en årlig revisionsberättelse och en årsredogörelse. Revisorerna överlämnar också en särskild skrivelse med en utförligare redogörelse för revisorernas synpunkter på årets verksamhet.

Här nedan hittar du de senaste granskningarna.

Verkställighet av beslut

Ett beslut innebär oftast att någon form av åtgärd ska utföras. Vad som ska utföras bör vara formulerat i protokollet. Beslutet bör även åtföljas med uppgift om när åtgärden ska utföras alternativt träda i kraft. Ett viktigt led i beslutsprocessen är att besluten expedieras snarast möjligt och att uppföljning sker samt att eventuella avvikelser från beslutet rapporteras till beslutsfattarna. Granskningen har avgränsats till alla omfatta 11 slumpmässigt utvalda beslut fattade av kommunfullmäktige under åren 2009 och 2010.
Läs mer om granskningen av verkställighet av beslut.
Styrande dokument

Granskningen har visat på att många av styrdokumenten har en låg styrande effekt, samt att det saknas ett system för benämning och hantering av kommunens styrande dokument. Vi föreslår en genomgripande översyn av de kommunala styrdokumenten och ger som förslag i det avslutande kapitlet ett antal frågor som bör behandlas i denna översyn.
Läs mer om granskningen av styrande dokument.
Samordnad granskning av skadegörelse och klotter i kommunkoncernen

Avesta kommun har en handlingsplan för bekämpning av klotter, skadegörelse och nedskräpning. Med mål att; ”Avesta kommun ska ha en välskött, vacker, trivsam och tillgänglig yttre miljö som välkomnar besökare och uppmuntrar medborgarna att vara rädda om de gemensamma tillgångarna”. Vi har i den genomförda granskningen konstaterat att det finns brister i den kommunövergripande samordningen av skadegörelse och klotter.
Läs mer om den samordnade granskning av skadegörelse och klotter i kommunkoncernen
Avtalstrohet

Sammanfattnigen kan inte fullständigt redovisa den analys kommunens revisorer upp-dragit åt KPMG att utföra för att belysa avtalsefterlevnaden i kommunen. För att se helheten och förstå analysresultatet behövs att till rapporten bifogade elektroniska specifikation är tillgänglig i elektronisk form och att rapporten läses i sin helhet. Redan här kan det dock meddelas att det finns fog för den riskbedömning som ligger till grund för vårt uppdrag: Revisionen utesluter inte att det finns en risk för att inköp görs av icke avtalsbundna leverantörer och att det i sin tur leder till fördyringar och/eller kvalitetsbrister.
Läs mer om granskningen av avtalstrohet.
Följ revisorernas granskning

Följ revisorernas granskning
Uppföljning av tidigare års granskningar

KPMG har på uppdrag av Avesta kommuns revisorer genomfört en uppföljande granskning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av de synpunkter om förbättringar som revisorerna föreslagit i 2008-2009 års granskningsrapporter.
Uppföljning av tidigare års granskningar
Granskning av lönerutin

Vår bedömning är att det finns ett antal områden/rutiner där den interna kontrollen måste förbättras för att säkerställa en effektivare process och dessutom undvika kostsamma fel.
Läs mer om granskningen av lönerutin.
Styrning och organisation av LSS-verksamheten - förstudie

Avesta har en andel personer som uppbär stödinsatser enligt LSS, strax under Dalagenomsnittet och därmed också under rikets snitt. Kostnaden per innevånare för LSS-insatser ligger däremot över genomsnittet i jämförelse med både Dalarna och riket. Under de senaste åren har LSS-verksamheten uppvisat en negativ budgetavvikelse. I stort finns det mål för verksamheten, riktlinjer och ledningssystem för kvalitet som följer Socialstyrelsens författningar och riktlinjer. Däremot saknas det lokala riktlinjer som tydliggör nämndens prioriteringar och ställningstagande vid bedömning av insatser enligt LSS.
Läs mer om granskningen av Styrning och organisation av LSS-verksamheten.
Granskning av kris- och säkerhetsarbetet i kommunkoncernen

Vi har granskat kommunstyrelsen, Avesta VA & Avfall AB, Gamla Byn AB samt Södra Dalarnas räddningstjänstförbund. Det finns en övergripande plan för hantering av kris- och säkerhetsfrågor för kommunen som helhet. Gamla Byn AB har inte någon egen plan, utan replierar på den övergripande kommunplanen. Räddningstjänsten har ett handlingsprogram som revideras på samma sätt som kommunens övergripande plan. Den kommunala organisationen för krisledning övas vart annat år. Också VA-bolaget har återkommande övningar. Gamla Byn har enligt egna uppgifter endast medverkat i två centralt anordnade övningar de senaste 15 åren och inte genomfört några egna övningar. Vi anser att kommunens organisation måste övas oftare, framför allt gäller det Gamla Byn AB.
Läs mer om granskningen av kris- och säkerhetsarbetet i kommunkoncernen
Granskning av uppföljning av bildningsstyrelsens verksamheter

Vi har granskat uppföljning av bildningsstyrelsens verksamheter. Vi konstaterar att styrelsen har ett system för att formulera mål för verksamheterna inom styrelsens verksamhetsområde, baserat på de mål för styrelsen som kommunfullmäktige satt. Inom såväl styrelsen som styrelsens förvaltning finns rutiner som successivt har arbetats fram och löpande justerats för att kontrollera att styrelsens mål följs. Vi finner också att det finns rutiner för åtgärder om satta mål inte nåtts, liksom gränser för vilken måluppfyllelse som kan godtas.
Läs mer om granskningen av uppföljningen.
Granskning av handläggning av sanering av Sländan

Vi har granskat handläggningen av sanering av kv. Sländan. Vi konstaterar att det kommer att ta nära ett helt år efter att tilläggsanslag beviljats till dess arbetena startar. Det är inte acceptabelt, särskilt inte som fritids- och teknikstyrelsen beslutat att arbetena skall påbörjas omgående
Läs mer om granskningen av Sländan.
Kommunens system för hantering av tjänstebilar

Vår bedömning är att kommunen med fördel kan se över bilpoolens funktion och organisation. Vi kan också konstatera att någon uppföljning av effekterna av införandet av bilpoolen inte genomförts. Denna återrapportering har med fördel kunnat ingå i fullmäktiges beslut om införande av bilpool. Ett krav på återrapportering stärker fullmäktiges beslutsfattande och ställer krav på styrelser och nämnders hantering av den interna kontrollen. Efter ett drygt år som bilpoolen varit i funktion finns det en del brister i den interna kontrollen. Det saknas system för att följa upp och kontrollera kostnader och nyttjandet per fordon,
Läs mer om granskningen av kommunens system för hantering av tjänstebilar.
Bildningsstyrelsens SIVA-enhet

Syftet med granskningen har varit att bedöma om Bildningsstyrelsens SIVA-enhet bedriver sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt, samt bedöma om detta sker på ett ekonomiskt tillfredställande sätt och om nämnden utövar tillräcklig intern kontroll av verksamhet och ekonomi. Sammanfattningsvis har Avesta kommun en väl fungerande SIVA-enhet och då i synnerhet integration och Sfi som granskats närmare.
Läs mer om granskningen av SIVA-enheten.
Bisysslor

Granskningen syftar till att ge svar på ett antal frågor kring bisysslor.Rekommendationen efter granskningen är att kommunen snarast införas en rutin som årligen möjliggör en fullständigt och detaljerad överblick av de anställdas bisysslor.
Läs mer om granskningen av bisysslor.
Delårsrapport 2010

Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenlig med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten. Kommunens revisorer har översiktigt granskat Avesta kommuns delrapport per 2010-08-31. Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av KPMG. Den prognos som lämnats i delårsrapporten visar att kommunen kommer att uppnå ekonomisk balans år 2010. Rapporten redovisar en prognos som visar att kommunen uppnår sina finansiella mål för resultatet. Huvuddelen av verksamhetens mål som redovisas i delårsrapporten beräknas uppnås under året. Vi rekommenderar en översyn och gemensam struktur på nuvarande målstyrningsmodell.
Läs mer om granskningen av delårsrapporten 2010.
Kommunens kapital i form av gator och vägar

KPMG har på uppdrag av kommunrevisionen granskat ” Kommunens kapital i form av gator och vägar” Revisorernas sammanfattande bild är att Avesta kommun har ett varaktigt eftersatt underhåll på gator, vägar, belysning och broar på närmare 100 miljoner kronor. Konsekvenserna av eftersatt underhåll är förutom kapitalförstöring, även bristande trafiksäkerhet, halkolyckor, skador på fordon samt förlängda restider.
Läs mer om granskningen av kommunens kapital i form av gator och vägar.
Upphandling av bro över Jularboån

Verkställigheten av fullmäktiges beslut med anledning av medborgarförslag om återställande av bron över Jularboån visar på stora brister. Den samlade kostnad som nu kan bedömas innebär att fullmäktiges kostnadsram kommer att överskridas från 40 tkr till 850 tkr eller med drygt 2000 %.
Läs mer om rapporten "Granskning av upphandling av bro över Jularboån".
Intern kontroll

Det är enbart i kommentarerna till årsredovisningen som styrelsernas interna kontrollarbete under 2008 redovisas. Kommunstyrelsen har inte genomfört någon utvärdering av övriga styrelsers arbete med den interna kontrollen och inte tagit något initiativ till förbättringar. Riskanalyser bör genomföras av styrelsernas verksamhetsområden. En riskanalys ökar förutsättningarna för att de rutiner/processer som bör granskas kommer att ingå i respektive styrelses plan för intern kontroll. Kommunstyrelsen måste skapa förutsättningar för att arbetet med den interna kontrollen i kommunen ska förbättras och utvecklas.
Läs mer om rapporten "Intern kontroll"
Resursfördelningssystem till förskola och skola

Den sammanfattande bilden av kommunens resursfördelningssystem är att det är likställigt och transparent i alla delar. Resursfördelningssystemet är enkelt och tydligt och det följer ett tydligt ansvar med resurs ut till enhetsnivå. Resursfördelningssystemet är känt och accepterat i alla led i verksamheten, från nämnd till budgetansvarig rektor. Det går dock att konstatera att det i och med resursfördelningssystemets grund på nämndsnivå helt är baserat på nämndens budgetram. Något utrymme för större ökningar av volymer med bibehållen resurs finns därmed inte inom nuvarande resursfördelningssystem.
Läs mer om rapporten "Resursfördelningssystem till förskola och skola.