Bakgrund, risk och väsentlighet

På uppdrag av kommunens revisorer har KPMG genomfört granskning avseende Avesta kommuns kapital i form av gator och vägar. Projektet ingår i revisionsplanen för år 2010.
Vid planeringen inför revisionsplanen har uttalats risk för att underhåll av gator, broar och belysning som skjuts på framtiden orsakar mycket högre kostnader i ett senare skede. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och branschorganisationer har påtalat att det finns ett stort behov i landets kommuner av asfaltering och grundförbättringar på gator och vägnät. Revisionen upplevde att det finns ett behov av att klarlägga ett antal frågeställningar avseende investeringar och eftersatt underhåll och vad det kan innebära för kommunen i ekonomiskt perspektiv.

Bedömning och kommentarer

Förvaltningen har bl a i samband med budgetframställningar flera gånger och under lång tid påtalat betydelsen av att gatuunderhållet vidmakthålls på en ur ekonomiskt synpunkt lämplig nivå. Den första frågan vi ställer oss är normernas tillförlitlighet. Vi kan konstatera att förvaltningen har kunskaper inom området och att SKLs normer och bedömningar sammanfaller relativt väl med dem som förvaltningen använt. Vi konstaterar även att det finns en omfattande eftersläpning av underhållet. Eftersläpningens omfattning grundar sig dock på schablonbedömningar, men torde bedömas som tillförlitliga. Vi anser att arbetet med utredningar och konsekvensanalyser om vad ett begränsat underhåll kommer att innebära långsiktigt för kommunens ekonomi måste få högre prioritet. För närvarande saknas även dokumenterade planer och beslut på hur underhållsbehovet framöver skall hanteras. En kommentar som vi möts av vid granskningen är att ”verksamheten har varit händelsestyrd och saknat framförhållning”.
Prioritering är en politisk fråga, men bevakning av framtida kapitalförstöring bör ske oavsett anslagsutveckling. Kommunstyrelsen uppges ha god insikt i problematiken. Vi anser det ändå som väsentligt att kommunstyrelsen erhåller förnyad information om befintlig situation. Situationen ökar risken för kapitalförstöring.
Det har nu gått ett antal år med eftersatt underhåll. Konsekvenserna i form av fördyrande ombyggnader torde närma sig. Kapitalbehovet för att genomföra sådana ombyggnader kan bli mycket stora och de ekonomiska möjligheterna att tillmötesgå sådana behov kommer med stor sannolikhet att vara små. Vi anser därför att ur ett kommunalekonomiskt helhetsperspektiv stor uppmärksamhet bör ges åt underhållet av broar, belysning och gatunät.
Genom systematiska besiktningar av kommunens broar kommer kunskapen om dess tillstånd att förbättras. Det finns behov av utökade underhållsanslag. För att uppnå en bättre planeringssituation och ett bra beslutsunderlag föreslår vi att förvaltningen upprättar en underhålls- och åtgärdsplan för kommunens broar.
Inom belysningsområdet finns det ett antal utvecklingsområden. Vi rekommenderar dels att den offentliga belysningen dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt, dels att en belysningsplan upprättas. En plan kommer troligen på sikt att innebära bättre kontroll och lägre driftskostnader.

Slutsats

Som framgår av det ovanstående anser vi att underhållet av gator, broar och belysning är en fråga av största vikt för kommunens ekonomi. Ett varaktigt eftersatt underhåll av dessa värden kan i längden vara mycket kostsamt. Om en ackumulering görs av det eftersatta underhållet för gator och broar riskerar beloppet som kommunen kommer att få infria, efter inte alltför många år med eftersatt underhåll, att överstiga 100 mkr. Ett annat synsätt är riskhanteringen dvs. vilken framförhållning finns det för de ekonomiska konsekvenserna.
Vår uppfattning är att den intervjuade personalen vid fritid- och teknikförvaltningen har god insikt i problematiken med eftersatt underhåll. Insikten har dock inte fullt ut nyttjats till upprättande av konkreta planer, analyser och utredningar över befintlig situation och hur man långsiktigt avser att komma till rätta med underhållet. Fritid- och teknikstyrelsen saknar möjligheter att klara ett rimligt underhåll för de skattefinansierade verksamheterna genom hårdare prioritering av anslagna medel.