Regeringens permanenta höjning av statsbidragen med 5 miljarder som kompensationen för sänkt skatt för pensionärer ligger i skatteberäkningen from februari 2010. I höstpropositionen utlovades ytterligare 3 miljarder till kommunsektorn. För Avesta innebär det 4,8 mkr.
När det gäller samhällsekonomin är den globala ekonomin för närvarande inne i en återhämtningsfas. Det går dock olika fort i olika delar av världen. I Europa, som väger tungt för svensk export, är tillväxttalen även fortsättningsvis beskedliga. I Sverige har vi dubbla obalanser som innebär att återhämtningen tar tid, dels i företagen dels på den svenska arbetsmarknaden som helhet.
Bedömningen är att sysselsättningen först år 2012 kommer att ta fart och i och med detta även skatteunderlagstillväxten. Först 2015 bedöms förutsättningen för en jämvikt mellan arbetsmarknad och samhällsekonomi uppnås och arbetslösheten att understiga 7 procent. Prognosen för den öppna arbetslösheten är fortsatt hög, ca 9 procent för både innevarande år och nästa år. Bedömningen är att kostnaderna för försörjningsstödet i och med detta fortsätter att öka kraftigt.
Eftersom antal utförda arbetstimmar utgör grund för skatteunderlaget bedöms tillväxten i reala termer för 2011 endast uppgå till 0,7 procent. Fler sysselsatta och fler arbetade timmar innebär ökade inkomster inte bara för kommunsektorn utan även för stat och ålderspensionssystem.
Prognosen för kommunsektorn i år och för nästa år som utgår från att det temporära konjunkturstödet faller bort och att statsbidragen i övrigt inte höjs kommer att sätta en påtaglig press på den offentliga sektorn att hålla en oförändrad kostnadsvolym för 2011. Bedömningen är att kommunsektorns kostnader efter 2011 kommer att öka med ca 1,5 procent per år i fasta priser.Tack vare det tillfälliga konjunkturstödet 2010 har kommunernas ekonomi stärkts och kommunerna fått en nödvändig andhämtningspaus för att mer sansat kunna genomföra nödvändiga omställningar och arbeta med både kvalitetshöjande åtgärder och effektiviseringar. Däremot kommer kommunerna att behöva anpassa sin framtida verksamhet till de intäktsnivåer som gäller 2011 när konjunkturstödet avvecklas som planerat.
Demografin ställer stora krav på omprioriteringar. Behoven ökar inom samtliga verksamheter förutom gymnasieskolan. De stora barnkullarna från slutet av 1980- och början av 1990-talet är på väg ut från gymnasieverksamheten. Samtidigt som huvudmännen måste anpassa sig efter förändringarna i demografin och efterfrågan måste skolorna också anpassa verksamheten till reformen för den nya gymnasieskolan. I grundskolan har elevantalet minskat under flera år men från och med 2011 ökar antalet igen.
Behovet av äldreomsorg ökar också men inte lika snabbt som befolkningstillväxten i åldersgruppen 65 år och äldre. Främst är det befolkningen i åldersgruppen 65-74 år som ökar medan det är i åldersgruppen över 80 år som behovet av äldreomsorg är som störst.
Kostnaderna för verksamheten stöd och service till funktionsnedsatta enligt LSS och LASS visade även under 2008 en högre ökningstakt än kommunernas genomsnittliga kostnader. Speciellt kraftig var kostnadsökningen för personlig assistans beroende på Försäkringskassans ändrade bedömningar för ”hjälp med de grundläggande behoven”. Uppgifter om kostnadsutvecklingen för 2009 saknas men insatserna enligt LSS har fortsatt öka under 2009 i ungefär samma takt som de senaste åren.
Medfinansiering av statlig infrastruktur har under de tio senaste åren ökat i omfattning. I den senaste åtgärdsplanen för infrastrukturinvesteringar för 2010-2021 uppgår den direkta medfinansieringen för 16 kommuner/landsting/regioner till sammantaget ca 20 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1,7 miljarder per år. För perioden 2004-2009 uppgick medfinansieringen till 400-500 mkr per år.
Bedömningen enligt ekonomirapporten är att den offentliga sektorn på längre sikt står inför tuffa anpassningskrav om inte statsbidragen höjs.
Den 30/9 2010 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige;
Den sammanfattande bedömningen av SKL är fortfarande att bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar för kommunerna under 2011.Tidigare bedömning om stark inhemsk återhämtning men fortsatt måttlig internationell tillväxt kvarstår.
Mellan 2008 och 2009 minskade befolkningen i Avesta med 175 invånare medan befolkningen året dessförinnan ökade med 51 invånare.Sedan år 2000 har Avesta minskat sin befolkning med totalt 574 personer. Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid föregående lågkonjunktur 2003/2005 med 295 personer och vid senaste lågkonjunkturen 2008/2010 med per november 274 personer. För övrigt har invånarantalet varit ganska stabilt över åren.
Utvecklingen av arbetslösa och personer i åtgärder påverkas av den lågkonjunktur vi nyss gått igenom och håller på att återhämta oss från. Hur utvecklingen varit redovisas för Avesta, Dalarna och riket i nedanstående tabell i procent av befolkningen.
En negativ utveckling av arbetslösheten kan även innebära ökade kostnader för försörjningsstöd.SKL:s senaste prognos för arbetslösheten har reviderats och är nu mer positiv än tidigare 8,3 % för 2011, 7,9 % för 2012 och 7,5 % för 2013.
I enlighet med försiktighetsprincipen sker skatteberäkningen för perioden 2011-2013 på en minskning med 50 personer per år.
Skattesats i Avesta för år 2011 beslutades av kommunfullmäktige till oförändrad 22,21 %.Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings prognos 2010-10-14 med antaganden enligt ovan (se pdf för specifikation av skatteintäkter och utjämning).
Budgetförslaget innebär sammantaget under den treåriga planperioden att resultatöverskottet beräknas uppgå till 27,2 mkr. För år 2011 innebär resultatet att nettokostnaderna och finansnettot uppgår till 99,2 % av beräknade skatteintäkter och utjämning. För år 2012 uppgår andelen nettokostnader och finansnetto till 99,4% och för år 2013 till 98,8% av beräknade skatteintäkter och statsbidrag.
Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat 2009 återställt samtliga tidigare förluster och har därmed inga ytterligare åtaganden när det gäller återställande av resultat enligt gällande balans-kravsregler. Prognosen för 2010 års resultat pekar i augusti på 20 mkr, ett överskott gentemot budgeterat resultat med + 7,6 mkr.
Löneökningar hanteras i en central pott under Kommunstyrelsen för perioden 2011-2013 för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 mars 2010 för samtliga avtal.Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2011;
Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under Kommun-styrelsen.
Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till ca 65 mkr inklusive särskild löneskatt. Den indivi-duella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda, enligt fullmäktigebeslut.
Enligt pensionsberäkningsinstitutens prognoser kommer pensionsutbetalning från pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse att öka för att vara som högst år 2015-2018. Därefter minskar den negativa resultatpåverkan. Det kommer dock att ta decennier innan det intjänade gamla åtagandet tom 1998 helt försvinner.
Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,6 procent enligt prognos från SKL ska inrymmas i befintlig ram.
Internräntan för år 2011 uppgår preliminärt till 4,0 %. Slutlig internränta fastställs i januari 2011 enligt gällande investeringspolicy.
GBAB:s aviserade hyreshöjning på 0,7 % indexökning ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2010 års nivå.
SCB index (maj-index) ska inrymmas inom befintlig ram.
Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeföränd-ringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige.
Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden.
Mål och budget för 2011 och plan för 2012-2013 behandlas av Kommunfullmäktige den 29 november 2010. Mål och budget revideras med behandling i Kommunstyrelsens arbetsutskott den 2 november, Kommunstyrelsen den 15 november och i Kommunfullmäktige den 29 november.Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 26 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december.Styrelsernas detaljbudgetar för inläggning i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 14 december 2010.
Under 2009 har fullmäktige beslutat om ett flerårigt Balanspaket som innebär att uppnå en hållbar utveckling av ekonomin. Det tidigare ofördelade sparkravet på 10 mkr som kopplats till effektivare avtal och bättre köptrohet har minskats till 4,5 mkr och fördelats ut på styrelserna under 2011.
Satsningen på Outdoor
Satsningen på Koppardalen
Satsningen på Sport