Energi- och klimatstrategi för Avesta kommun 2009-2012

Om energi- och klimatstrategin

Energi- och klimatstrategin för Avesta kommun är antagen av Kommunfullmäktige den 15 juni 2009 efter bred remiss, se vidare bilaga 2.
Strategin består av en besluts- och en underlagsdel. Den förra kräver politiskt beslut för att tas och även ändras, medan den senare är tänkt som en faktadel, som kan ändras vid förändrade bakgrundsfakta.
Beslutsdelen inleds med Vision och mål – övergripande och långsiktigt, som i några punkter beskriver kommunens ambitioner i stort. Därefter följer sju temaområden, av särskild strategisk vikt för energi- och klimatarbetet i Avesta.

Dessa är indelade i:

Vision och strategi beskriver övergripande kommunens bedömning och ambitioner.

Kommunala riktlinjer anger hur den kommunala organisationen i olika löpande verksamheter bör förhålla sig.

Delmål är steg på vägen och avser såväl kommunorganisationen som den geografiska kommu-nen. De är satta utifrån de långsiktiga och övergripande målen och med hänsyn till vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt. Hur de kan följas upp visas i bilaga 1. Alla teman har inte delmål. Strategin omfattar 13 delmål.

Åtgärder pekar ut prioriterade insatser för kommunen, som ska bidra till att delmålen nås. För varje åtgärd anges kommunalt ansvariga och i förekommande fall andra aktörer som behöver medverka i genomförandet. De 20 åtgärderna ska följas upp.

Avslutningsvis, i avsnittet om uppföljning, genomförande och samordning, anges hur delmål och åtgärder ska genomföras och följas upp.

I underlagsdelen beskrivs varje tema i avsnitt med omvärldsbeskrivning och ämnesorientering, nuläget i Avesta kommun och strategisk analys. Även mer övergripande beskrivningar finns där.

Strategin är tänkt att gälla mellan 2009 och 2012, varefter en ny strategi tas.

Vision och mål - övergripande och långsiktigt

Visionen och målen – som blickar fram mot år 2050 men som i flera fall kan nås tidigare – är ett klimatsmart Avesta kommun där: • Energisystemet år 2050 bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov, där energian-vändningen huvudsakligen baseras på förnybar energi och där användningen av fossila bränslen i stort sett fasats ut. • Kommunen bidrar till nationella och regionala mål för energi och klimatpåverkan.
Läs mer om vision och mål.
Byggnader

De långsiktiga visionen: År 2050 har det befintliga byggnadsbeståndet halverat sin energianvändning. All användning av fossilt bränsle har fasats ut redan på 2020-talet. Användning av direkt-verkande el har så gott som upphört. All nybyggnation genomförs på passivhusnivå och solenergi tas tillvara maximalt. Den offentliga sektorn fortsätter att vara pådrivande och går före.
Läs mer om byggnader.
Industri och näringsliv

Den långsiktiga visionen: År 2050 har industrin i kommunen blivit dubbelt så energieffektiv. Det har då under lång tid varit en självklarhet för hela näringslivet att ta vara på alla möjligheter att spara energi genom systematiskt energiarbete och energiproduktion. Kraftfulla energiomställ-ningar har skett vid teknikskiften och strukturomvandlingar. Fossila bränslen har i hög grad fasats ut och ersatts av andra energislag i processerna. Lantbruket är energieffektivt och biogas utvinns. Näringslivet är starkt och framgångsrikt och ger god sysselsättning. God samverkan mellan kommunen, myndigheter och näringslivet har bidragit till utvecklingen. De möjligheter till näringslivsutveckling och nya innovationer som energiomställningen inneburit har tagits tillvara.
läs mer om industri och näringsliv
Transporter

De långsiktiga visionen: År 2050 har kommunen ett transportsystem som i stort sett fasat ut de fossila bränslena och är energieffektivt. Med hjälp av aktiv samhällsplanering, ny teknik och livsstilsförändring har transportbehovet minskat, samtidigt som behovet av tillgänglighet kan tillgodoses. De transporter som behövs sker med obetydlig negativt inverkan på miljö och människors hälsa.
Läs mer om transporter.
Utvinning och produktion av energi

Den långsiktiga visionen: År 2050 kommer huvuddelen av den energi som används i kommunen från förnybara källor. Bioenergi nyttjas sedan länge hållbart och i samförstånd med industrins behov av råvaror. Vindkraft har byggts ut kraftigt i balans med natur- och kulturvärden. Befintli-ga vattenkraftverk har effektiviserats. Solenergi används som en självklar resurs i byggnader. Spillvärme från industrin utnyttjas. När- och fjärrvärmenät har byggts ut i alla tätorter och utnyttjas som underlag för kraftproduktion.
Läs mer om utvinning och produktion av energi.
Mat och konsumtion

Den långsiktiga visionen: Konsumtionen i kommunen har förändrats så att den är hållbar och inte ger upphov till klimat- och miljöpåverkan i andra länder. Livsmedelskedjan har ställts om så att självförsörjningsgraden ökat, liksom effektiviteten. Köttkonsumtionen har minskat och består främst av lokalt producerat kött. Konsumtionen av närodlade livsmedel har ökat. Omställningen har bidragit till ett öppet landskap. Genom hela skolutbildningen är miljö- och energifrågor en självklar del i undervisningen. Information och folkbildning sker därtill i hela samhället.
Läs mer om mat och konsumtion.
Kommunal samhällsplanering

Den långsiktiga visionen: Fysisk planering och samhällsbyggande i kommunen grundas på program och strategier för hur energianvändning och transporter kan effektiviseras och även minska. Alla kommunala planer har, där så är relevant, analyser, beskrivningar och om möjligt bestämmelser som syftar till energieffektiv planering. En god regional och mellankommunal samverkan är utvecklad för bland annat vägledning och spridning av goda exempel.
Läs mer om kommunal samhällsplanering.
Kommunal verksamhetsstyrning

Den långsiktiga visionen: Den kommunala organisationen och dess bolag är föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Energi- och miljöstyrningssystem används för en systematisk planering av kommunala verksamheter.
Läs mer om kommunal verksamhetsstyrning.
Uppföljning, genomförande och samordning

Varje år tas ett energi- och klimatbokslut fram, där läget med delmål och åtgärder redovisas. Bokslutet ska ingå i eller vara kopplat till kommunens bokslut och kan samordnas med andra liknande bokslut för andra planer/strategier.
Läs mer om uppföljning, genomförande och samordning.