Vilken fin kväll det blev och jag upptäckte fågelsången i visentparken! Jag vet inte hur många sorters fåglar som experterna räknade upp, det var inte kajor och inte skator men alla andra sjöng i solnedgången. Det är stimulerande att berätta om visentavel för människor som ställer många frågor.
Dessa människor värnar om naturen, om djur och fåglar som behöver återhämta sig, som behöver utrymme för att överleva de påfrestningar vi utsätter dem för. De förstod också vikten av "Grön rehabilitering", vikten av att skapa utrymme där skadade människor kan återhämta sig.
De ännu små människorna var lika intresserade av de små djuren som av de stora visenterna.
Jag önskar att alla små människor fick uppleva lyckan att sitta på en stubbe eller en sten och kela med ett litet djur.
När alla hade gått hem och mina äpplen hade tagit slut, polska visentäpplen var det någon som sade, då tyckte någon av 2007:orna att "gräset är grönare på andra sidan staketet"
Då hade solen gått ned och det var dags för den gamla nattugglan att åka hem.
Satsningen på Outdoor