Storindustriella förutsättningar

Cornelius är den drivande kraften i ledningen, bakom första fasen av utvecklingen av järnverket. Han förstår att ska man driva en storskalig modern verksamhet så måste man vara med och påverka samhällsutvecklingen i den riktning som är bra för verksamheten.

En viktig utvecklingsfas i infrastrukturen var järnvägen. Cornelius var vid sidan om sin uppgift vid järnverket även VD för södra Dalarnas Järnvägs AB 1878 - 98. Järnvägen Krylbo - Norberg stod klar 1874 och var en förutsättning för malmtransporten till hyttan. 1875 blev sträckan Avesta - Krylbo klar, 1881 togs sträckan Avesta - Borlänge i bruk.

Cornelius tog vidare initiativ till de första telefonlinjerna mellan Krylbo, Avesta, Fors, Garpenberg, Finnhyttan och Dormsjö som anlades 1885.

För att komma över Storforsen byggdes en landsvägsbro av järn 1891

En annan viktig förutsättning för att driva modern industri är energiförsörjningen. Kanalerna som byggdes för kopparbrukets behov gav för lite kraft. 1881 - 83 byggdes den första stora dammen vid Storforsen. Vattnet leddes in i en nybyggd kanal mellan herrgården och hyttan och utvecklingen av turbindrivna verk i hyttan tog fart. Den första kraftstationen vid hyttan blev klar 1898. Den nuvarande kraftverksbyggnaden vid Storforsen kom till 1931.

Det nya bolaget satsade på storskalighet. Masugnarna var betydligt större än de vid äldre små bruk. Man tog även till sig all ny teknik som behövdes för att förbättra resultaten. Kommande bolag byggde vidare på samma tradition nämligen att satsa stort och på bästa teknik. För att uppnå dessa resultat anlitades kända ingenjörer. Som konstruktör och byggmästare för det nya järnverket anställdes Albert Bergström, 1873-1884. Som hyttingenjör och metallurg anställdes doktor Henrik Tholander, 1875-1892. Satsningarna gjorde att Avesta Jernverk växte till en storindustri.