De fastigheter som är belägna utanför det kommunala avloppsnätet måste istället ha ett enskilt avlopp för rening av sitt spillvatten. Flera fastigheter kan även kopplas samman till privata gemensamhetslösningar. Enskilda avlopp benämns även ”små avlopp”. Avloppsanläggningens uppgift är att ta hand om de närings- och smittoämnen som finns i avloppsvattnet. Näringsämnena riskerar annars att leda till övergödning i vattendrag, sjöar och hav, vilket i sin tur kan leda till algblomning, igenväxning och syrebrist i de berörda vattnen. Smittoämnena riskerar att förorena dricks- och badvatten.
Grundläggande regler för små avlopp finns i miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Dessa anger bland annat att utsläpp av avloppsvatten inte får orsaka olägenheter människors hälsa eller miljön. Krav finns också på att efterföljande rening måste finnas till en slamavskiljaren. I Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten finns ytterligare detaljer om hur en avloppsanläggning bör anordnas. Som bakgrund till de miljökrav som ställs finns Sveriges nationella miljömål och EU:s vattendirektiv.
Vid lokalisering av avloppsanläggningen måste hänsyn tas till miljöbalkens lokaliseringskrav. Det innebär bland annat att närheten till sjöar, vattendrag, badplatser och dricksvattenbrunnar måste beaktas. Hänsyn måste också tas till grundvattnets och markens förhållanden samt om det finns känsliga naturmiljöer i närområdet.
Enligt miljöbalken är fastighetsägaren verksamhetsutövare för avloppsanläggningen, det är därmed denne som är ansvarig att den anläggs enligt reglerna samt ansvarar för att driften av anläggningen inte orsakar olägenheter.
Att anlägga ett avlopp med toalett ansluten är tillståndpliktigt. Saknas toalett krävs en anmälan. Underlåtenhet att söka tillstånd eller göra anmälan för enskilda avlopp innebär utdömande av miljösanktionsavgift om 5 000 kronor respektive 3 000 kronor.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd är tillståndsmyndighet för de enskilda avloppsanläggningarna i Avesta, Norberg och Fagersta. Till oss lämnas den lagstadgade ansökan/anmälan. Detta görs med den för ändamålet framtagna blanketten, se länk till höger på denna sida. Blanketten kan även beställas via telefon 0226-64 54 54.
Det är fastighetsägaren som i ansökan ska visa att den tilltänkta avloppslösningen uppfyller kraven i miljöbalken. Detta sker vanligen i samråd med en avloppsentreprenör, se länk till höger med lista över entreprenörer verksamma inom våra kommuner. Blanketten ska kompletteras med ytterligare uppgifter, bland annat en kartskiss över den planerade anläggningen och närliggande ytvatten samt vattentäkter. Mer info om vilka uppgifter som krävs finns på blanketten.
Efter det att en komplett ansökan/anmälan har inkommit gör miljöenheten ett besök på fastigheten för att bedöma de lämnade uppgifterna, titta på eventuell provgrop och bedöma läget till intilliggande fastigheter och eventuella vattentäkter. I vissa fall kan mer ingående geotekniska utredningar krävas av fastighetsägaren för att hitta en bra lösning. I samband med tillståndsprocessen ska sakägare, som kan beröras av avloppet, t.ex. grannar, få tillfälle att yttra sig om den tilltänkta avloppsanläggningen.
När bedömningen är klar kan i de flesta fall ett tillstånd att anlägga avloppet ges. Först efter detta får grävningen påbörjas. Innan anläggningen slutligen täcks över kontaktas tillståndsmyndigheten så att en slutbesiktning kan utföras.
Handläggningstiden är i normalfallet max 3 veckor från det att en komplett ansökan inkommit tills att ett beslut fattas. Miljö- och byggnadsnämnden tar ut en avgift för prövningen av ansökan/anmälan enligt en av kommunfullmäktige fastställd taxa. Avgiften styrs av vilken typ av anläggning ärendet gäller. För 2012 är taxan för t.ex. en ansökan om anläggande av WC-avlopp 5 816 kr och en anmälan av BDT-avlopp 2 908 kr.
Ansökan skickas till:
V-Dala miljö- och byggförvaltning
774 81 Avesta
Enligt servicedeklaration för Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning (§102/2006) ska ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning som beviljas på delagation och om inspektion på plats genomförts handläggas inom tre veckor. Detta gäller under förutsättning att komplett ansökan/anmälan inlämnats.
Små avloppsanläggningar kan utformas utifrån en rad tekniska lösningar. Det första steget i reningsprocessen är en slamavskiljare. Avskiljarens funktion är att samla upp de större partiklarna i avloppsvattnet. Avskiljaren töms med jämna mellanrum, oftast en gång per år. Beroende på om WC är anslutet till avloppet ställs olika krav på avskiljarens konstruktion. Är WC inkopplad krävs en trekammarbrunn annars räcker det med en tvåkammarbrunn.
Slamavskiljaren ska enligt miljöbalken efterföljas av ytterligare ett reningssteg, detta har till uppgift att rena avloppsvattnets lösta föroreningar, d.v.s. närings- och smittoämnen. Som efterföljande reningsanläggning brukar infiltration, markbädd eller minireningsverk användas.
En infiltrationsanläggnings funktion bygger på att spillvattnet efter slamavskiljning renas i den befintliga marken ner till grundvattennivå. För att säkerställa att marken har kapacitet att ta emot och rena avloppsvattnet måste grundvattennivån fastställas och ibland ett jordprov tas för analys. Det måste finnas god marginal till grundvattnet och marken måste bestå av genomsläppligt material, t.ex. sand. Till moderna avlopp används ofta biomoduler, vilka effektiviserar reningen i jämförelse med traditionella anläggningar.
En markbädd är den vanligaste anläggningstypen där det inte går att anordna en infiltrationsanläggning. Detta kan bli aktuellt om marken är för tät, i till exempel lerjordar. I en markbädd renas spillvattnet i ett sandlager vilket ger en begränsad reningsvolym. Efter rening avleds vattnet helt eller delvis via en utloppsledning till något vattendrag eller dike. Markbäddens reningsgrad avtar med användandet och den behöver förnyas med tiden, livslängden beräknas ofta ligga mellan 15 och 20 år. Även för markbäddar kan biomoduler användas, vilket medger en kompaktare lösning.
På senare tid har det framkommit en ny typ av markbäddar på den svenska marknaden. Dessa kallas ”markbädd på burk” och är en kompakt form av den traditionella markbädden. Tekniken bygger på ett effektivare material samt en effektiv luftning av anläggningen. Dessa bäddar kan vara ett bra alternativ på fastigheter med begränsad yta eller där det i övrigt är svårt att anlägga en traditionell bädd. Den kompakta bädden måste dock oftast kompletteras med en fosforfälla för att uppnå tillräcklig reningsgrad. Livslängden för anläggningarna anses däremot vara längre än hos en traditionell markbädd.
Minireningsverk är en lösning som ger en högre rening av näringsämnen än infiltrationer och markbäddar. I vissa avrinningsområden där extra hög rening krävs, t.ex. pga. av redan hög näringsbelastning eller hög känslighet, kan ett minireningsverk vara det enda alternativet. Ofta behöver reningsverket kompletteras med ett efterpoleringssteg för att rena bort smittoämnen, detta brukar utformas som en infiltration eller markbädd i miniformat. Minireningsverkets drift är beroende av elektricitet och tillsättning av flockningskemikalier. Det kräver regelbunden tillsyn och skötsel, detta löses vanligtvis genom att ett serviceavtal tecknas med leverantören.
I fosforfällan binds fosforn upp på kemisk väg. Fällan används som komplement till främst markbäddar för att öka reningsgraden. Det finns två huvudtyper av fosforfällor. I den ena typen tillsätts fällningskemikalier, denna placeras före markreningen och måste slamtömmas. Den andra typen innehåller ett kalkfilter, denna placeras på markbäddens utgående ledning. Kalkfiltret måste med jämna mellanrum bytas. Kalkfilterfällan renar även en del smittoämnen och kräver ingen elektricitet.
Kretsloppslösningar är avloppssystem där större delen av växtnäringen kan återföras till odlingsmarker. Bland kretsloppslösningar finns bland annat förmultningstoaletter, sorterande toaletter med urintank och snålspolande toaletter med tank. Finns fosforfälla installerad kan näringsämnena som samlas upp i denna med fördel spridas på odlingsmark. Som komplement till kretsloppslösningarna krävs oftast separat rening av BDT-vattnet, även slammet som samlas upp i dessa kan tillvaratas. Innan en kretslopplösning anläggs bör det kontrolleras att avsättning för näringsämnena finns i närområdet, t.ex. i det egna trädgårdslandet eller hos någon lantbrukare på orten, annars riskerar anläggningen ge onödiga transporter och kostnader.
V-Dala miljö- och byggnadsnämnd är inte bara tillståndsmyndighet för de små avloppsanläggningarna utan ansvarar även för tillsynen av dessa. 2008 påbörjade nämnden inventering av kommunernas avloppsanläggningar. Syftet med denna är att identifiera och ställa krav på de bristfälliga avloppen. Som bakgrund till inventeringen finns lagkraven, Naturvårdverkets allmänna råd, Sveriges nationella miljömål samt de mål som satts utifrån EU:s vattendirektiv.
Inventeringen sker områdesvis efter uppdelningen av avrinningsområden. Nämnden har fattat beslut över i vilken ordning Avestas områden ska prioriteras, detta utifrån nuvarande föroreningsstatus samt områdenas skyddsvärde. Hittills har åtgärder skett runt Åsgarn, Forsåsystemet, Nävden och Grytnäsån i Avesta kommun. Krav på åtgärder under 2011 har ställts på de bristfälliga avloppen i området runt Årängsån och Rossen i Avesta samt i Fagerstas mest känsliga områden. Planerna för 2011 är att fortsätta med inventeringen i Avesta och Fagersta samt påbörja inventeringen av Norbergs mest känsliga områden.
Vid uppstarten av inventeringen beräknades att det finns ca 3 000 små avlopp inom våra kommuner. Under inventeringens gång har det konstaterats att detta antal troligen är betydligt högre, detta då många av de befintliga avloppen anlagts utan tillstånd. Mer än hälften av de befintliga avloppen bedöms vara bristfälliga. Det stora antalet avlopp betyder att det kommer att ta åtskilliga år innan samtliga bristfälliga anläggningar är åtgärdade, men vi beräknar att de ställda miljömålen kan uppfyllas genom att de ”värsta” områdena och avloppen prioriteras först.
Kontaktpersoner för enskilda avlopp hittar du här
Blankett för ansökan om enskilt avlopp, ansökan/anmälan för egen slamtömning samt ansökan om slamtömning vartannat år hittar du här.Exempel på handlingar att bilägga till ansökan.
Kontrollplan för avloppsanläggning
Kontrollplan för prefabavlopp
Skötselrutiner för småavlopp
Lista över avloppsentreprenörer
Steg-för-steganvisningar för planering av avloppsanordning.
Satsningen på Outdoor
Satsningen på Koppardalen
Satsningen på Sport