Farliga gasutsläpp från Outokumpu/AGA

Eftersom Outokumpu och AGA hanterar stora mängder kemikalier kräver lagen att kommunen informerar de personer och företag som löper risk att påverkas vid en allvarlig olycka.

I slutet av 2007 har alla hushåll i Avesta fått hem en broschyr som heter "Vad gör jag om larmet går".

Här kan du också läsa mer om de gaser som Outokumpu hanterar. För information om AGA:s gaser, se AGA:s hemsida

Gasol
Gasol är det svenska handelsnamnet på en petroleumprodukt som består av något av kolvätena Propan, Propen, Butan eller blandningar av dessa. Engelska termen är LPG, det vill säga Liquified Petroleum Gas och den tyska benämningen är Flüssiggas. På den svenska marknaden finns dels Propan 95, Blandgasol (olika blandningar av Propan och Butan), samt för campingändamål Butan i engångsförpackningar. Den gasol som Outokumpu använder i Avesta är Propan 95.

Gasol är en, under tryck kondenserad extremt brandfarlig gas, som används som bränsle, främst tack vare högt värmevärde och renbrinnande egenskaper. Gasol är färglös och lågtoxisk (låg giftighet). Gasolen är helt luktfri, och för att gasen ska lukta något, så tillförs ett luktämne (etylmerkaptan) Vid höga koncentrationer kan dock gasol orsaka skador hos människor och djur på grund av syrebrist.

Gasol framställs dels från gasfälten och dels genom raffinering av råolja. Gasol som vätska är cirka hälften så tung som vatten, men gasol som gas är dubbelt så tungt som luft. Tänk på att gasolen kan rinna efter backen och samlas i lågpunkter som gropar, kulvertar och avloppssystem, och antändas långt ifrån läckaget.

Gasolen kan endast brinna om halten gasol i luft ligger mellan ca 2-10%. Gasolen har ett snävt brännbarhetsområde.

Gasolvätska i sitt tryckkärl antar omgivningens temperatur, men har sin kokpunkt vid mellan O och -42° beroende på kvalitet. Det är risk för köldskador på hud om gasol i vätskeform strömmar ut.

Gasollossningspersonalen använder skyddshandskar som är väl isolerade. Visir eller skyddsglasögon används för att skydda ögonen mot gasolstänk och skyddskläderna är av flamsäkert material.

Gasol transporteras på järnväg i tankvagnar, innehållande 45-50 ton, i tankbilar innehållande 8-30 ton och i gasflaskor. Transportkärlen är trycktankar där gasolen under tryck befinner sig i kondenserad form, det vill säga som vätska. Outokumpu i Avesta har idag två lossningsstationer: en för järnvägsvagnar och en för tankbil. Vid lossningsstationen för järnvägsvagnar lossas under full produktion två 50 tons vagnar per dygn, och vid tankbilsstationen cirka en tankbil per månad.

Outokumpu har installerat all nuvarande känd teknisk utrustning för att snabbt kunna stänga ett utläckade flöde, i samband med lossning av gasol. Lossningen sker på ett separat spår för järnvägsvagnarna och övervakas alltid av två personer. Lossningen kan utföras på två lossningsplatser samtidigt och sker via centrifugalpumpar, en för varje lossningsplats. Lossningsplatsen är utrustad med fast vattenkylning och från övervakningskuren har personalen god uppsikt över lossningen. Kuren är försedd med nöddusch som ska användas om någon råkar komma i hudkontakt med gasol som vätska.

Huvudgasollagret består av två markförlagda gasoltankar som rymmer 600m³ gasol, tryckstegringspumpar samt förångarstation som förser stålverket, stränggjutverket samt steckelvalsverket med gasol.

Säkerheten runt gasolanläggningen
Beredskapsplanen beskriver de regler och förhållningssätt som gäller inom Avestaorten. Den tar upp både förebyggande åtgärder och vad som gäller vid tillbud eller olycka i samband med hantering och användande av gasol.

Ett av de viktigaste dokumenten Outokumpu har för gasolhantering är beredskapsplanen.

Beredskapsplanen innehåller bl.a. följande viktiga delar:
• Förebyggande åtgärder
• Regler för underhållsarbete
• Larmpunkter
• Utbildningsplan
• Larmutrustning
• Typer av gasolutsläpp
• Handlingsplan vid larm
Räddningstjänsten har en viktig roll i beredskapen för gasololyckor vid Avesta Jernverk.

På platser där risk finns för gasolutsläpp finns gasoldetektorer utplacerade. Vid ett gasolläckage stänger larmcentralen av gasolen och låglarm eller höglarm går ut.

Låglarm utlöses vid ett visarutslag på 25 %, Larmet aktiveras automatiskt då någon gasoldetektor indikerar en gasolhalt på 25 % av gasolens undre brännbarhetsgräns.

Rött roterande varningsljus tänds vid det verk där larmet utlösts, Gasoltillförseln stoppas och säkerhetsavstängningventilen stängs automatisk till det larmade objektet.

• Rött roterande varningsljus tänds vid det verk där larmet utlösts
• Inget larm till Huvudporten
• Ingen ljudsignal


Höglarm utlöses vid ett visarutslag på 40 %, Larmet aktiveras automatiskt då någon gasoldetektor indikerar på en gasolhalt på 40 % av gasolens undre brännbarhetsgräns eller då något nödstopp tryckts in.

När höglarmet aktiverats stoppas tillförseln av gasol till samtliga förbrukningsställen. Samtliga säkerhetsventiler stängs automatiskt. Ljus- och ljudsignaler aktiveras och larm går till Huvudporten, som vidarebefordrar det till Räddningstjänsten.

Outokumpu genomför åtgärder för att minska risker och förebygga tillbud, till exempel:

Outokumpu använder material som är typgodkänt av myndigheter. Endast licenssvetsare får utföra svetsarbeten, och alla fogar röntgas och dokumenteras för kontroll. Systemet är indelat i sektioner där varje sektion har en säkerhetsventil. Ventiler, tryckkännare och manometrar kontrolleras regelbundet Rör från varje säkerhetsventil mynnar högt över marken för att gasolen ska spädas och inte hamna inom brännbarhetsintervallet. Var 3:e månad kontrollerar Outokumpu ledningar eller utrustning med läcksökare, så kallad. sniffer. Provning av gasoldetektorer och larmsystem utförs var 3:e månad.

Vid ombyggnationer utförs riskanalyser och klassningsplaner på anläggningen med hjälp av ett externt bolag (Hydrosafe AB), som även utbildar gasollossare och gasolföreståndare.

Extern kontroll av anläggningen rörledningar, slangar, pumpar, tankar, säkerhetsventiler och så vidare utförs av Nygas en gång/år.

Ingrepp i gassystem
För att kunna ge förutsättningar för ett säkert ingrepp i gassystem skall en driftorder skrivas. Driftordern är en instruktion som beskriver anläggningens avställning och återställning och finns endast i ett exemplar.
Driftorden får endast ändras av ansvarig utfärdare. Driftorden skall granskas av mer än en person för att upptäcka eventuella fel, samt signeras efter varje moment av utsedd utförare.

Fluorvätesyra
Fluorvätesyra (HF) används i glödgning/betningslinjen vid KBR och dess betbad. HF:en ingår som en del av den blandsyra som används för att återställa kromskiktet efter glödgningen, och det är detta kromskikt som gör det rostfria stålet "rostfritt".

HF är en mycket aggressiv syra och ska därför hanteras med stor varsamhet. Kontakt med hud/ögon eller inandning av rena HF-gaser är alltid allvarligt , eftersom det utarmar kalken i kroppen.

Hanteringen av HF inom verksområdet är omgärdat av strikta regler, personalen är utbildade och åtgärder vid utsläpp och/eller exponering klargjorda för all personal.

Behandling av kroppsdelar/ögon som exponerats för ren HF sker med sköljning av vatten eller Hexafluorid. Sköljning skall ske kontinuerligt fram till dess personen kommer under läkarvård. Läkaren skall informeras om att det är HF som personen exponerats för så att rätt behandling kan sättas in.

Symtomen vid är vita prickar på huden som kliar kraftigt och sedan börjar svida.

Ren HF förekommer i mycket begränsad omfattning och på platser dit bara viss personal har tillträde.

Vanligast förekommer HF:en utspädd med Salpetersyra (HNO3) och är då i sin utspädda form betydligt mindre farlig. En gyllene regel är dock att alltid hantera stänk på kroppen/öga som om det vore det värsta alternativet.

Betsystemet på KBR är slutet och utsläpp till vatten och luft är styrda och regelbundet kontrollerade. Sannolikheten för att kommuninnevånare exponeras för något utsläpp är minimal. Ännu mindre troligt är att någon utanför verksområdet exponeras för koncentrerad HF.