Hösten 1946 fattades beslut om att införa skolmåltider i Sverige. Målet var att ge barn tillgång till tillräckligt med energi och näring under skoldagen. Skollunchen blev en viktig del av den svenska välfärden och kom så småningom att bli en självklar del av skolan.
I år uppmärksammas 80 år av skolmåltider – en historia som också går att följa genom gamla matsedlar från Avesta.
Från husmanskost till större variation
Under de första årtiondena präglades skolmaten av svensk husmanskost. Pölsa, stekt fläsk, köttbullar, soppor och grytor var vanliga inslag. Potatis, sås och bröd hörde till måltiden och efterrätt förekom ofta.
En titt på en meny från Avesta vecka 43 år 1967 ger en bild av hur det kunde se ut. Eleverna kunde bland annat få blodpudding med vitkål och lingonsallad följt av glass, köttbullar med bruna bönor och morotssallad eller stekt rödspätta med remouladsås, potatis och grönsaker.
Under 1980- och 90-talen började utbudet breddas med nya maträtter och influenser. I Avesta serverades vecka 43 år 1991 temaveckan Äta rätt – orka mera. Menyn innehöll bland annat fisk på grönsaksbädd, vegetarisk risotto och purjogratäng. Fiber, grönsaker och näring fick större utrymme.
Mer kunskap och mat lagad från grunden
I dag ställs fler krav på skolmåltiden. Maten ska vara näringsriktig, säker och hållbar, samtidigt som måltidsmiljön ska vara trivsam och välkomnande.
Christine Jirving, resultatenhetschef för måltider i Avesta kommun, ser framför allt en stor förändring i utbudet och kompetensen i köken.
– I dag finns det så mycket att välja mellan, inte minst när det gäller grönsaker. Vi har också arbetat aktivt med att få tillbaka kompetensen i köken. I stort sett alla våra medarbetare är utbildade kockar. Vi lagar de flesta maträtterna från grunden, säger hon.
Även kraven på råvarorna har ökat. Merparten av livsmedlen som används är i dag svenska, och planeringen utgår från riktlinjer för näring och hälsa.
– Vi värnar om en bättre folkhälsa. Måltiderna är planerade utifrån Livsmedelsverkets riktlinjer, som bygger på forskning och nordiska näringsrekommendationer. Fria skolmåltider ger alla barn möjlighet att äta en bra lunch. Utbudet i skolmåltiden är också ett sätt att öka kunskapen om bra mat och låta eleverna upptäcka olika sorters livsmedel, säger Christine Jirving.
Klassikerna står sig
Trots förändringarna finns många välkända rätter kvar på menyerna. Köttbullar med gräddsås, kokt potatis och lingonsylt är fortfarande en favorit, liksom falukorv med stuvade makaroner och stekt fisk med remouladsås.
Sturle Handeland, måltidsutvecklare, har arbetat med måltider sedan slutet av 1980-talet och har sett hur köken utvecklats från storskalig produktion till ett större fokus på råvaror, näring och matupplevelse.
– Många av dagens uppskattade skolrätter är egentligen moderniserade versioner av klassisk husmanskost. Smakerna känns igen, men recepten har utvecklats med mer grönsaker, bättre råvarukvalitet och större hänsyn till olika kostbehov, säger han.
En viktig del av arbetet är att laga maten så att råvarornas smak och näringsvärde tas till vara. Samtidigt ska det finnas variation och möjlighet för eleverna att prova nya smaker.
– Om man ser tillbaka på utvecklingen sedan slutet av 80-talet är steget från pulvermos till färskt mos större än steget från köttfärssås till lins- och köttfärssås. Framtidens måltider handlar troligen mer om att utveckla det vi redan tycker om än att helt byta ut det, säger Sturle Handeland.
Framtidens skolmat
Framöver tror Sturle att skolmåltiderna kommer att innehålla mer grönt, fler baljväxter och en större variation av proteinkällor. Svenska råvaror i säsong och minskat matsvinn kommer också att fortsätta vara viktiga frågor.
Christine hoppas samtidigt att eleverna ska få en ännu bättre upplevelse av själva lunchen.
– Jag hoppas att vi kan fortsätta laga god mat från grunden och inspirera våra gäster att prova nya rätter. Jag hoppas också att vi kan förbättra måltidsmiljön så att lunchen blir ett trivsamt tillfälle med lugn och ro, intressanta samtal och tillräckligt med tid för att äta, säger hon.
80 år av skolmat – och historien fortsätter
Från pölsa och stekt fläsk till dagens salladsbufféer, vegetariska alternativ och mat lagad från grunden. Skolmaten har förändrats i takt med samhället, men uppdraget att ge eleverna en god och näringsrik måltid finns kvar.
Och kanske är det just kombinationen av det välbekanta och det nya som bäst beskriver skolmåltiden i dag: klassiska favoriter som lever vidare, samtidigt som nya råvaror, kunskaper och idéer får ta plats.
God mat, varje skoldag, för alla barn och unga.