Älvpromenaden

Dalälven med sina tillrinnande åar bildar ett öppet och vackert kulturlandskap. Dalälven förser kommunen med elektricitet genom de vattenkraftverk som finns i älven.

På sina ställen odlas det vid Dalälven, på andra breder barrskogsklädda höjdpartier ut sig. Tillsammans med dalsänkorna formar de Bergslagsterrängen. Typiskt för landskapsbilden är öppna jordbrukslandskap med utsikt över Dalälven eller sjöar i olika storlekar. 

Fram till Karlbo rinner Dalälven genom branta strandbrinkar med mindre ravinsystem i finkorniga jordarter. Längre nedströms breder älven ut sig mellan flacka landskap, där den bildar sjöar som Bäsingen, Bysjön och Österviken.

Lokalklimatet i Dalälvens ravinslandskap blir varmare på grund av det skyddade läget och dess strömmande vatten, vilket är en av anledningarna till att många områden kring Dalälven är utpekade som skyddsvärd natur med sin rika flora och fauna. 

Promenaden sträcker sig på båda sidor om Dalälven i närheten av Avesta centrum, från Gamla byn ända till Krylbo.

Den norra sidan går från kraftverket i Månsbo, utmed Åsbo och golfbanan ner till Brogård.

På södra sidan går promenadstigarna från Gamla byn genom Koppardalen, ner förbi Döda fallen, och ända fram till Krylbo järnvägsstation.

Går man hela promenaden, från exempelvis Gamla byn ner till Krylbo och tillbaka igen blir det en sträcka på ca 8,5 km. Längs promenaden finns skyltar och markeringar i grönt och rött som visar var leden går.

Älvpromenaden byggdes av Avesta fritids- och teknikförvaltning i samverkan med andra berörda förvaltningar i början av 1980-talet. Den bjuder på rik och varierande natur och en ovanlig skönhet.

På vintern flyter isflak fram längs älvens kanter och rimfrosten sitter på träd, buskar och växter. När det är riktigt kallt stiger ångan upp ur älven.

På våren stiger vattennivån i älven av all smält snö och is och älvens vatten forsar fram med stor kraft.

I slutet av april börjar alla fåglar sjunga intensivt och älvens sluttningar fylls av vitsippor och andra vårliga inslag.

Under sommaren grönskar hela naturen kring Älvpromenaden med ormbunkar, vildvuxna lövträd och inslag av förvildade trädgårdsväxter.

På hösten är luften klar och löven på träd och buskar ändrar färg, vilket ger en hel färgpalett av rött, grönt, gult och orange.

Det är vetenskapligt bevisat att människan blir friskare av att vistas i naturen. En stad som har mycket natur och grönområden är en miljö där människor har goda förutsättningar att må bra. Den som tillbringar mycket tid i naturen utvecklar ofta ett intresse för den och bryr sig mer om att bevara den.

Tätortsnatur brukar ha ett relativt rikt växt- och djurliv eftersom sådan natur utformas för att skapa estetiska värden snarare än ekonomiska. Älvpromenaden i Avesta är ett bra exempel på hur man kan kombinera estetiska värden och naturvärden. Här frodas mer eller mindre oskötta djungelliknande lövskogsmiljöer och många fåglar stortrivs.

Det finns en skötselplan för Älvpromenaden, vilken främst omfattar skötsel av vegetationen.

Promenadens betydelse för avestaborna, de kulturhistoriska värdena, områdets unika biologiska och geologiska egenskaper ska tillvaratas. Skötselplanens målsättning är att fläta samman dessa intressen till en helhet som vårdar älvlandskapets och promenadens unika värden. Vid skötsel av Älvpromenaden bör man ta hänsyn till områdets känslighet och rekreationsvärde.

Älvbrinken

Vi älvbrinken ska den biologiska mångfalden prioriteras. Död ved ska lämnas kvar och dåligt rotade träd (främst gran) ska tas bort i de partier där erosionsproblem förekommer. Granens ytliga rotsystem och stora vindfång lämpar sig illa för dessa områden. Inga kalhuggningar får genomföras och om gallring sker ska detta göras manuellt. Mindre utsiktsluckor mot älven kan tas upp genom försiktig gallring av löv och stamkvistning av tall och gran. Buskskiktet ska få växa fritt, eftersom detta gynnar långsamväxande lägre arter. När Lillforsen byggdes ut lades kraftiga stenbankar vid älvfåran utmed stränderna som erosionsskydd. För att behålla den ljusa lövskogskaraktären vid Älvpromenaden är det viktigt att lövträden gynnas och att tall och gran hålls tillbaka. Strandnära platåer ska hållas öppna med återkommande skötselåtgärder i form av slåtter eller bete. Vid gallring ska ädlare lövträd, buskträd av hassel och blandbuskage gynnas. Stigar får aldrig köras sönder och om sönderkörning ändå sker ska det åtgärdas omgående.

Isaksboholme

Naturreservatet vid Isaksboholmen har ett rikt fågelliv och är därför mycket värdefullt biologiskt sett. Det är önskvärt att reservatets betydelse förstärks genom att områdena på var sida om älven lämnas för fri utveckling, så att de har ett olikåldrigt mångskiktat lövskogsbestånd en hög tillgång på död ved. Bäsinge Fiskevårdsområdesförening har långtgående planer på att förbättra harrfisket vid Isaksboholmen. Några föreslagna åtgärder är att försöka förbättra flödet vid låga vattenföringar genom flyttning av ett mindre antal stenar och utläggning av en grusbädd i forse