• Skriv ut
  • Kontakt
  • Kontaktinformation

    Avesta Servicecenter

    Telefon: 0226-64 50 00
    Telefontider: Måndag–fredag klockan 08.00–16.30.
    E-post: servicecenter@avesta.se 
    Besök: Kungsgatan 32, Avesta. 
    Mån, Ons, Tor klockan 10.00-16.30, Tis klockan 11.00-16.30, Fre klockan 10.00-15.00.

    Ställ en fråga

    Tack för ditt meddelande.

Dela sidan på sociala medier

Horndals historia

Stora vägen 32 på 1950-talet, där Servicepunkt Horndal har sin lokal idag.

Horndal är en gammal bruksort med anor. Förutsättningarna med framför allt Årängsån som rinner genom samhället, medförde att där kunde bergsmännen tidigt göra järn.

Namnet Horndal berättar också Årängsåns betydelse, då Horndal fått sitt namn från det gammelsvenska ordet ”horna” som betyder å med horn alltså en slingrade å och med Fornby Klint och Garpenbergsbergen på var sin sida.

Redan 1631 anlades en järnhammare på orten. Järnbruket kom i gång på allvar 1650 då vallonättlingen Isaac Kock kom till orten där han och anlade en järnindustri vid Horndalsån. 1652 fick han privilegier för att tillverka järn i Horndal. Han adlades senare för sina bedrifter och tog namnet Cronström. För övrigt samma släkt som drev bruket i början av 1800-talet.

När många hyttor fick lägga ner under 1700-talet levde Horndal vidare på sitt goda rykte och kunde leverera 200 ton stångjärn varje år. 1848 erhöll bruket så kallad full smidesrätt och 1859 infördes lancashireprocessen som ersattes med martinugnar vid sekelskiftet. På så vis kunde Horndal producera billigt handelsjärn. På 1880-talet byggdes Sveriges största lancachiresmedja med 15 härdar i Horndal.

Men precis som idag, så växlade konjunkturerna även förr. I slutet på 1800-talet infördes en ny teknik, martinprocessen, som fick bruket att blomstra igen. På 20-talet var det emellertid åter kris. Den gången räddades bruket av Fagerstakoncernen. Men de kraftigt höjda oljepriserna i början på

1970-talet slog hårt mot verket. 1979 lades järnverket definitivt ner, vilket orsakade protester och demonstrationer både på hemmaplan och i vid riksdagshuset i Stockholm.

Själva samhället Horndal var från början i stort. Det låg kring bruket där också de flesta bodde. I början på 19++-talet började Horndalborna bygga egna hus, och drog sig därför från bruksmiljön och byggde ”på åsen” och på marks som bönderna bland annat i Ingeborgbo sålde. Detta medförde att samhället utvecklades med service som affärer. Det växte fram i det som idag kallas Villahed. Som mest bodde i Horndal 2000 personer. I och med att bruket och Assis snickerifabrik lades ner i slutet av 70-talet, så minskade samhället i invånarantal. För dem som bor kvar anges närheten till naturen, de goda kommunikationerna, gemensakskapen och servicen men också kulturutbudet med bland annat den egna Horndalsrevyn, vara skäl för att stanna.

Senast granskad 02 december 2021.