Radon

Radonhalterna i inomhusluften varierar kraftigt under dygnet och med årstiderna. Några faktorer som påverkar radonhalten är temperatur, vindförhållanden och ventilationssystem. 

Radongas har ingen lukt och kan inte ses eller smakas. För att ta reda på i vilken koncentration av radon som finns i inomhusluften krävs en mätning. I Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner har radonmätningar gjorts sedan början av 80-talet. Om du är osäker på om en radonmätning har skett på din fastighet kan du få svar av miljöenheten. Du kan även höra av dig om du planerar att köpa en bostad och undrar över radonhalten. Du bör mäta radon i din bostad om du inte har gjort det innan, om du mätt radon tidigare än 1994 eller om du ändrat metod för uppvärmning eller ventilation sedan förra mätningen. 

Radonmätningar utförda före 1994 mätte halten av de ämnen som radon sönderfaller till. Dessa ämnen kallas radondöttrar. Mätningar utförda efter 1994 är mätta med enheten radongas, medan enheten innan 1994 var radondotterhalt. Eftersom metoden för radonmätning ändrades efter 1994 gör vi på miljöenheten bedömningen att nya radonmätningar bör ske om radonmätningar är utförda innan 1994. Om du enbart har tillgång till mätresultat i radondotterhalt kan du dubblera mätvärdet för att få en uppskattning om vilken halt radongas det skulle kunna motsvara. Observera att detta enbart är en grov uppskattning och det enda sättet att säkert veta halten av radon i din bostad är att mäta den.

Radon från mark - Avesta, Fagersta och Norberg

Radon i bostäder kan komma från flera olika källor, markradon är en utav dem. Radon finns naturligt i marken och är den vanligaste orsaken till radon i bostäder. Det är sannolikt att alla rum i en bostad med direkt markkontakt har radon som har kommit från marken. Radon från marken kommer in i bostäder via luft som sugs in i bostaden genom otätheter i grundkonstruktionen, som till exempel sprickor i bottenplattan, främst när det är undertryck i bostaden. 

I Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner är det uranrika graniter och pegmatiter som i första hand kan orsaka förhöjda radonhalter. Riskområden i varje kommun framgår nedan. 

Avesta

De två stora grusåsarna Badelundaåsen och Möklintaåsen utgör dominerande högriskområden med bebyggelse. Dessutom finns ett mindre lokalt högriskområde vid Östanfors.   

Fagersta

Berggrunden inom stora delar av kommunen har förhöjda till höga uranhalter och utgör högriskområde liksom Färnaåsen. 

Norberg

Största delen av kommunen består av mark med normal eller låg risk för markradon. Vissa lokala högriskområden finns i kommunens nordöstra del. 

Radon i vatten

Referensnivå

Årsmedelvärden som är lika med, eller över, 200 becquerel per kubikmeter i bostäder bedöms som olämpligt och bör åtgärdas. I fråga om lokaler som allmänheten har tillträde till och i fråga om bostäder ska fastighetsägaren optimera strålskyddet genom att vidta åtgärder så att radonhalten hålls så låg som det är möjligt och rimligt. För befintliga bostäder är 200 becquerel per kubikmeter en referensnivå.  

Miljökvalitetsmål

I maj 2002 fastställde riksdagen miljökvalitetsmål för radon som säger att radonhalten i alla skolor och förskolor ska vara lägre än 200 becquerel per kubikmeter år 2010 samt att radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 becquerel per kubikmeter år 2020. 

Fastighetsägares ansvar

Ägare av flerbostadshus och bostadsrättsföreningar har alltid en skyldighet att kontrollera radonförekomsten i sina bostadsbestånd, såväl i befintliga som i nya byggnader. Den skyldigheten ingår som en del av den lagstadgade egenkontroll som regleras i miljöbalken.

Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings arbete med radon

Miljö- och byggförvaltningen är ansvarig för tillsyn gällande radonhalten i bostäder och lokaler där allmänheten har tillträde till. Att genomföra mätningar i en byggnad är det enda sättet att fastställa byggnadens radonhalt. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning utför inga radonmätningar och har ingen mätutrustning för att utföra gammastrålningsmätning.