• Skriv ut
  • Kontakt
  • Kontaktinformation

    Avesta Servicecenter

    Telefon: 0226-64 50 00
    Telefontider: Måndag–fredag klockan 08.00–16.30.
    E-post: servicecenter@avesta.se 
    Besök: Kungsgatan 32, Avesta. 
    Mån, Ons, Tor klockan 10.00-16.30, Tis klockan 11.00-16.30, Fre klockan 10.00-15.00.

    Ställ en fråga

    Tack för ditt meddelande.

Dela sidan på sociala medier

Krylbos historia

Stationsgatan 31 på 50-talet, där Servicepunkt Krylbo idag har sin lokal. Fotograf: Eric Englund, Krylbo

Krylbo municipalsamhälle som växte fram från jordbruksmark på Dalälvens västra sida, inrättades 1904. Samma år som Avesta fick stadsrättigheter (1919) bildades Krylbo köping. Vid kommunsammanslagningen 1971 blev Krylbo en del av Avesta kommun.

Järnvägsknuten

Krylbo är ett samhälle som helt och hållet formats utifrån järnvägens framväxt. Under många år var Krylbo välkänt som kanske den största järnvägsknuten i landet. När norra stambanan från Stockholm till Krylbo blev klar 1873 blev samhället något av porten mot Norrland vad gäller tågtrafiken. Ännu viktigare blev Krylbo som järnvägsknut när stambanan mellan Mjölby och Krylbo öppnades vid sekelskiftet 1900. Kring järnvägen byggdes ett statstjänstemannasamhälle upp utifrån kommunikation och infrastruktur med post och tele. Därmed följde också en utvecklad service upp samt tingsrätt. Men där återfanns på sin tid också ett omtalat järnvägshotell.

1970 bytte stationen namn till Avesta men fick 16 år senare namnet Avesta Krylbo C. Idag låter begreppet Krylbo central möjligtvis låta höra tala om sig i dansbandslåten Krylbo central (finns inte kvar på tidtabellen). Kvar står emellertid den gamla järnvägsstationen - ritat av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall - som idag ägs av det kommunala bolaget Gamla Byn AB.

Krylbosmällen

Järnvägen stod också i fokus för en av de händelser som gav genklang över hela landet – och världen när det begav sig. Klockan fem på morgonen den 19 juli 1941 exploderade ett tyskt ammunitionståg på Krylbo bangård. Stora delar av bangården förstördes och jättelika kratrar uppstod. Mirakulöst nog dödades ingen person medan ett knappt 30-tal personer skadades mestadels lindrigt.

Orsaken är fortfarande lite dolt i dunkel även om den engelske motståndsmannen Malcolm Munthe sa sig ligga bakom dådet i syfte att hindra tyskarna från att transporteras genom Sverige till krigsskådeplatser i norr. Trots de omfattande skadorna öppnades två dagar senare det första spåret för trafik igen.

Senast granskad 02 december 2021.