Källkritik

De flesta som sprider felaktig information är omedvetna om att de sprider felaktigheter och att det kan vara skadligt. Falsk information som framstår som relevant, övertygande och engagerande (till exempel avslöjande, upprörande eller rolig) sprids ofta utan onda avsikter och utan att källan granskas.

Stanna upp!

Om du reagerar mycket på något du läser exempelvis i sociala medier bör du vara på din vakt.
Felaktig information använder ofta känslomässigt språk och är utformad för att väcka uppmärksamhet. Det gör att den ofta sprids och effekten av den felaktiga informationen stärks eftersom vi känner igen den.

Kolla källan!

Ställ dig dessa frågor om källan bakom informationen:

• Stämmer informationen?
• Är detta rimligt? Går det att dubbelkolla genom andra källor?
• Var kommer informationen ifrån? Är det en normalt trovärdig källa?
• Hur gammal är informationen? Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
• Varför sprids informationen? Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

Bekräfta infon!

För att få bekräftad information om det som hänt, vänd dig till myndigheter som ser till att informationen stämmer.

Om något allvarligt händer vill vi ha information om det så snabbt som möjligt. Då är vi mer benägna att ta till oss felaktig information hellre än att stå utan.

Det är här som rykten och felaktigheter lätt uppstår – ibland av den enkla anledning att man i brist på information försöker skapa sig en egen bild av det som hänt. Men det är också här krafter som medvetet vill sprida desinformation har en fördel och möjlighet att göra detta framgångsrikt. Felaktig information är därför alltid vanligt vid kriser oavsett om den sprids med goda avsikter eller är medvetet vilseledande.

Social och kognitiv hackning betyder att någon försöker påverka oss genom våra relationer och hur vi tänker. Det kan liknas vid ett dataintrång – någon utnyttjar våra svagheter för att styra vad vi tycker och gör. Vi påverkas lättare av människor som liknar oss och av starka känslor, och det kan användas för att lura oss.
Ett exempel är bandwagon-effekten. Genom att låta botar eller troll gilla, dela eller kommentera inlägg kan det verka som att en åsikt är mycket populär. Då blir det också mer sannolikt att fler håller med och sprider den vidare, eftersom vi ofta påverkas av vad vi uppfattar som majoritetens åsikt.

Något av det första vi får lära oss när det kommer till källkritik är att titta på just källan. Vem är avsändaren? Vilseledande identiter är när aktörer försöker efterlikna trovärdiga informationskällor som personer, organisationer eller plattformar för att lura oss.

• Falska medier är ett exempel på vilseledande identiteter. Det går till exempel att skapa en falsk webbplats som är nästan identisk med en riktig webbplats men som är fylld med annat innehåll.
• Lockfåglar är personer som ger intryck av att vara fristående men som egentligen samarbetar med eller är anställda och får betalt av någon för att sprida deras budskap. Till exempel genom att skriva positiva produktrecensioner eller skriva en viss typ av kommentarer på ett internetforum.

Teknisk manipulation handlar om att använda modern teknik för att påverka. Automatiserade konton, algoritmer och falska profiler kan användas för att sprida felaktig information eller styra diskussioner.

• Ett exempel är deepfakes, där manipulerar ljud och video med hjälp av modern teknik.
• Botar är datorprogram som automatiskt utför olika uppgifter. De kan förstärka budskap genom att gilla och dela inlägg, spamma kommentarsfält eller till och med genomföra cyber attacker mot webbplatser eller system.

Desinformation är falsk eller manipulerad information som sprids medvetet för att lura eller vilseleda människor. Den används ofta i propaganda och ligger bakom många av dagens falska nyheter. Digital teknik gör det lättare att skapa och sprida sådan information.

Desinformation kan handla om att presentera sann information i ett felaktigt sammanhang eller lyfta fram bara vissa delar så att helheten blir missvisande. Bilder och videor kan också användas för att skapa en falsk bild av vad som egentligen hänt.

Att manipulera bilder, texter eller ljud för att få någon att framstå på ett visst sätt är också en form av desinformation

Illasinnad retorik handlar om att använda språket för att lura, vilseleda eller störa det offentliga samtalet. Den kan också användas för att skrämma bort människor från att delta i debatter.

Troll använder ofta denna typ av retorik. Troll är personer på sociala medier som medvetet försöker provocera. De höjer konfliktnivån, skapar polarisering och tystar andra röster. Ibland gör de det på eget initiativ, ibland arbetar de åt någon annan.

Handlingar kan ibland tala tydligare än ord. Vissa handlingar görs framför allt för att sända ett budskap till en publik. Då kallas de symboliska handlingar – noggrant planerade för att kommunicera något specifikt.

Hackning kan vara en sådan symbolisk handling. När någon hackar sig in i ett system är själva intrånget ett brott i sig. Men ibland är inte intrånget det viktiga. I stället handlar det om att skapa misstanke om att systemet är osäkert och därmed minska förtroendet för organisationen bakom.