• Skriv ut
  • Kontakt
  • Kontaktinformation

    Avesta Servicecenter

    Telefon: 0226-64 50 00
    Telefontider: Måndag–fredag kl. 08.00–16.30

    Besöksadress: Kungsgatan 32, Avesta

    Öppettider:
    Måndag, Onsdag, Torsdag kl. 09:00 - 16:30
    Tisdag kl. 11:00 - 19:00
    Fredag kl. 09:00 - 15:00

    Ställ en fråga

    För att undvika spam måste du fylla i kryssrutan ovan för att visa att du är en människa.

    Tack för ditt meddelande.

Dela sidan på sociala medier

Bekämpning av jätteloka

Kommunen kartlägger och bekämpar jätteloka som växer på kommunens mark. Detta sker med hjälp av anmälningar från allmänheten och Teknisk Service produktionsavdelning.

Främmande arter kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Jättelokan, Heracleum mantegazzianum, är en främmande art som etablerat sig i Sverige. Den tränger ut annan växtlighet genom sina höga, täta bestånd.

Jättelokan är farlig på grund av att den innehåller furokumariner som påverkar hudens känslighet för solljus. Om du får växtsaft på dig och sedan vistas i solen kan du få brännblåsor. Undvik brännskador genom att inte gå för nära jättelokan.

Här kan du läsa mer om växten (pdf)

Felanmäl områden med jätteloka

Skicka in tips på var du sett jättelokan växa, gärna med bifogad karta. Innan du felanmäler bör du kontrollera att du inte förväxlar jättelokan med liknande växter.

Du som själv äger mark bör även bekämpa jättelokan på din mark.

  • Kännetecken och förväxlingsarter

    Det främsta kännetecknet för jätteloka är att den är betydligt större än sina förväxlingsarter. Släktingen björnloka finns naturligt i Sverige men är mycket mindre. Den ger också brännskador vid beröring, men den varken sprider sig eller tar över växtlighet på samma sätt som jättelokan.

    Även strandkvanne och större hundkäx som är helt ofarliga kan misstas för jättelokan. I illustrationen här nedan kan du se jättelokan i jämförelse med björnlokan och strandkvanne.

  • Att ta bort jätteloka

    Det är viktigt att bära skyddskläder vid bekämpning. Det här är bra att tänka på:

    • Bär vattenavstötande plagg och skor.
    • Bär skyddsglasögon eller visir.
    • Bär vattenavstötande handskar.
    • Skölj av kläder efter bekämpning.
    • Använd inte trimmer eller röjsåg som virvlar upp växtsaft.
    • Bekämpa helst när det är mulet.
    • Bekämpa helst vid uppehåll, för att minska risken för stänk. Blöta kläder suger dessutom lättare åt sig växtsaft.
    • Ha med tvål och vatten om du utsätts för växtsaften.
    • Oavsett bekämpningsmetod ska växten bekämpas minst 2–3 gånger per år för ett lyckat resultat. Frön kan finnas kvar i marken i upp till 5 år.

    För att ta död på plantan ska du helst agera tidigt på våren och gräva upp hela växten. Har den hunnit växa till sig kan du gräva av stjälken minst 10 centimeter under markytan. Kom ihåg att kemiska växtskyddsmedel kräver behörighet och i vissa fall ska anmälas till miljöförvaltningen.

    Om du ser en jätteloka som redan hunnit växa sig stor – klipp av knoppar och blommor för att förhindra spridning. Tänk även på att var noga med att inte lämna kvar några avhuggna knoppar och blommor på marken. Lägg dem i en plastsäck, knyt ihop och släng som brännbart avfall på återvinningscentralen eller i hushållssoporna.

    Här hittar du mer tips om hur du kan bekämpa jättelokan (pdf)

    Om du får växtsaft på huden

    Jättelokan, och dess närmaste släktingar, har växtsaft som gör huden känslig för solljus. Symptomen är kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som kan vara mycket smärtsamma. Får du växtsaft på dig, tvätta direkt med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka.

    För mer information kan du kontakta Giftinformationscentralen eller besöka 1177 vårdguidens webbplats.

Senast granskad 05 september 2017.