De är personerna som framför allt ägnar sig åt att planera och förbereda för fler ukrainares ankomst i dessa dagar. Men samtliga förvaltningar är engagerade i arbetet för att kunna ta emot de ukrainska flyktingarna.
- Det jobbas över allt ute i organisationen med att iordningställa akutboenden. Det körs material och monteras sängar och packas hygien-kit med sängkläder, filtar, hygienartiklar som ska ligga klart när de kommer. Här kommer de att erbjudas mat och dryck och en trygg plats där de kan få en säng att sova i och tak över huvudet, säger Marie Hjelm.
Dag för dag ökar antalet platser där flyktingarna kan komma att få ett boende. Vid publiceringen av denna artikel fanns över 70 färdiga platser.
Kommunen arbetar också med att skapa en uppsamlingsplats där flyktingarnas behov noteras och platserna fördelas. Kommunen svarar också för mat och transporter till dem som behöver i det här akuta skedet.
Till kommunens hjälp finns FRG- Frivilliga Resursgruppen som består av Avestabor som ideellt och framför allt i kris är en personell resurs som kommunen har tillgång till. Denna grupp kommer också att se till att boendena kommer att vara bemannade, för att skapa större trygghet.
Men många fler privatpersoner vill ju hjälpa till? Vad ska de göra?
- Det bästa är faktiskt att ge pengar till etablerade organisationer som UNHCR (Förenta Nationernas flyktingkommissarie), Röda Korset eller Rädda Barnen, säger Marie Hjelm.
När en flykting kommer till Sveriges ska den gärna registrera sig hos Migrationsverket, helst omedelbart. Migrationsverket är den myndighet som har ansvaret för flyktingmottagandet. Det betyder att ersättning för boende hos exempelvis privata personer ska sökas hos och godkännas av Migrationsverket. Det gäller också så kallad dagersättning till flyktingarna.
Vad är då kommunens skyldighet i det här läget?
- Faktiskt inte mer än att alla barn ska ha rätt att gå i skola eller förskola. Kommunen har i övrigt inget formellt ansvar för asylsökande eller personer som kommer i enlighet med massflyktsdirektivet, säger Marie Hjelm.
Vad är då skillnaden från förra flyktingmottagandet?
- Då fick flertalet uppehållstillstånd och då gällde det att tänka långsiktigt. De personerna hade för avsikt att stanna länge. När det gäller ukrainarna vet vi inte hur länge de blir kvar. De har rätt att, enligt Masskyddsdirektivet stanna till 4 mars 2023. Därefter fattar EU beslut om skyddstiden ska förlängas. Maxtiden är 3 år. Men var och en kan söka asyl när som helst, och då sker en individuell prövning, säger Birgitta Hägg.
Till skillnad från förra flyktingströmmen, har ukrainarna inte rätt till kommunal SFI-utbildning. Men det finns organisationer som ideellt redan har börjat planera för att hjälpa dem att lära sig svenska. Det kan bli avgörande för om de kan skaffa ett jobb i Sverige. Det handlar om allt från regelrätta språkkurser till anordnande av språkcaféer.
- Från kommunens sida planerar vi en samhällsinformation där vi berättar om hur det är att bo och leva i Sverige. Vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Och sådana saker som att vattnet i kranen går att dricka men att det är förbjudet att röka inomhus, säger Marie Hjelm.
Men för det krävs ju tolkar. Hur ser situationen ut där?
- Antalet tolkar är begränsat i landet. Dessbättre har vi faktisk inom kommunen personal som kan tolka till både ukrainska och ryska.
De ukrainska flyktingarna har också rätt att arbeta den tid de är här. Men det är inte kommunens ansvar att bereda dem jobb. De kommer att hänvisas till Arbetsförmedlingen.
Hur många flyktingar tror ni att det kommer?
- Vi vet inte. Men det blir ständigt fler. Och vi får nog räkna med att det handlar om betydligt större antal än flyktingsituationen 2015-2016.
Har du funderingar eller frågor kring flyktingsituationen här i Avesta eller hur du förbereder dig för en kris, så kan du gå till Avestas webbsida Säkerhet, Trygghet och Kriser. Där kan du ta del av den allmänna och aktuella information vi samlat där.