Historia

I början av 1900-talet fanns endast ett fåtal visenter kvar i Europa och främst i den polska urskogen i Bialowieza. Den polske zoologen Jan Sztolcman var den förste som såg vad som höll på att hända och sände ut ett upprop om bildandet av en räddningsaktion. År 1923 inleds räddningsaktionen genom avel på de 54 visenter som fanns kvar i djurparker och avelscentraler.

Axel och Alarik

Skansen i Stockholm hade vi den tiden 10 visenter och Axel Ax:son Johnson erbjöd sin vän intendenten på Skansen, Alarik Behm att bygga hägn för sex av djuren på sina marker i de västmanländska skogarna i närheten av Långsjön i Norberg, för att man skulle kunna utveckla aveln. År 1939 flyttade de till Stubbsveden i Avesta och här har de varit sedan dess.

Störst i världen

Under andra världskriget var det bara Avesta och Skansen som befann sig utanför krigszonerna, och vid krigets slut kunde man konstatera att bara 9 avelscentraler överlevt. År 1965 hade Avesta Visentpark vuxit och hade 36 visenter. Den var då störst i världen som avelsanläggning och hade mycket gott rykte. Visenter skickades i början av 70-talet från Avesta över Nordsjön till England för att bygga upp nya avelshjordar där. Även till Avesta kom betydelsefulla importer. År 1969 kom tjuren Pudam från sydvästra Polen. Pudam skulle växa och bli en stor ståtlig visent som förevigades genom konstnären Lars Anderssons rostfria skulptur i Stadshusparken i Avesta.

Ut i frihet

År 1952, samma år som visenten antogs som varumärke för Avesta Jernverks rostfria stål, släpptes de första visenterna åter ut i frihet i Bialowiezas urskog. Idag finns ca 5500 visenter i Europa, varav ca 1500 i djurparker och avelsanläggningar, och 2500 i frihet i nationalparker och skogsområden i bland annat Ryssland, Polen, Rumänien och Ukraina.

Starkt hotat

Fortfarande finns dock visenten med på Internationella Naturvårdsunionens röda lista över starkt hotade djur. Avesta Visentpark deltar alltjämt i den stora räddningsaktionen.