”Vi ville fundera över varför eleverna kastar så mycket mat och samtidigt få dem att själva reflektera över sina matvanor. Är det för att de inte tycker om maten, tar de för mycket, eller hinner de helt enkelt inte äta upp?” berättar Christina Anderson, verksamhetsledare i köket. Eleverna fick börja sortera sitt matavfall i olika hinkar för att köket skulle hitta svaret på frågan.
Projektet började med en diskussion i kökets personalrum och växte snabbt till att involvera hela skolan. Man skickade ut informationsbrev till klasslärare och stod beredda i matsalen för att förklara de nya rutinerna.
”Många elever tycker att det är en jättebra idé, och det har skapat en ny medvetenhet. De påminner till och med varandra om att inte kasta mat”, säger Christina.
Varje dag väger kökspersonalen matsvinnet, som delas in efter skolans tre matlag: F–3, 4–6 och 7–9. Resultatet presenteras tydligt i matsalen, där eleverna kan följa hur mycket mat som slängs varje dag och vecka.
”Det är spännande att se trenderna i hur matsvinnet ser ut och vad vi behöver jobba vidare med. Redan nu märker vi att tallrikssvinnet minskar när vi redovisar siffrorna. Eleverna tänker mer på vad de tar och pratar om att äta upp maten”, säger Christina.
Insatsen har redan gett konkreta resultat. Förutom den positiva miljöpåverkan bidrar detta också till en bättre ekonomi. ”När vi väger allt och sätter det i perspektiv, som hur många portioner eller kronor som slängs, blir det tydligt vilken påverkan matsvinnet har. Det är en viktig insikt både för oss och eleverna”, avslutar Christina.
Johan-Olovskolans arbete mot matsvinn är ett inspirerande exempel på hur små, medvetna insatser kan skapa stora förändringar. Genom engagemang och samarbete mellan kök, elever och pedagoger visar skolan vägen mot en mer hållbar framtid.